Påsken 2010


Påsken har bjudit på helt fantastiskt väder, en ledig sambo och en gladskit till unge. Det hade inte kunnat bli mycket bättre bortsett ifrån min svajande dagsform.

Vi har varit ute massor, myst i solen och njutit av ledigheten tillsammans- helt underbart och den bästa påsken på länge. Emilio har fått sitt första påskägg, gungat för första gången, ätit ute, krypit runt på altaner gånger många, ja ni hörde rätt. Sedan drygt en vecka tillbaka kryper gossen över golven. Tidgare har har bara krypit mot det han har haft planer på att ställa sig emot och när han skullat komma upp i famnen osv. Hur sött som helst :)


Tyvärr tar det roliga oftast slut så idag är vi tillbaka i verkligheten igen. P har återgått till jobbet och jag och Emilio är ensam igen. Gud så jag längtar till sommaren och vår nästa ledighet tillsammans, den bästa och längsta dessutom. Veckorna får gärna gå fort.

Igår var vi och hälsade på Hanna, Andreas och Otto. Åt LCHF pannkaka till lunch och surrade i några timmar. Mycket trevligt!

Vidare så vaknade jag upp med oförklarliga rivmärken på morgon. Både på ryggen, över ena bröstet och i ljumsken? Första trodde jag att det var tryckmärken från exempelvis lakanet men när jag tog mig en närmare titt så var rivmärken konstaterat. Illröda och utåtbucktade. Vid skrivande stund har dom ljusnat en aning men syns och känns fortfarande. Vissa av dom skulle jag mot förmodan kunnat ha gjort själv men dom på ryggen är ett stort frågetecken eftersom jag inte skulle ha nått ditt ur huvudtaget. P kan det inte heller ha varit. Med tanke på tidigare skumma upplevelser så går genast tanken till det onaturliga. Mindre trevligt. Men nog om det.

Nu soffan en stund medan Emilio sover sin förmiddagslur. Ha en bra dag!




Kommentarer
Postat av: carro

Usch obehagligt de där med rivmärken, David kunde vakna upp med rivmärken på ryggen ganska ofta förr då han bodde hemma med sin pappa i deras förra lägenhet.



Det hände massor med saker där, jag har säkert berättat men en läskig sak är att Davids farmor är död men då hon levde så bråkade alla barnbarn om att hon skulle klia dom på ryggen.



Dom tror ju att det är hon som spökar eftersom "spökandet" har följt med dom till huset nu.



Nog om det, vad mysigt ni verkar ha haft det under påsken :)

2011-04-26 @ 13:05:56
URL: http://carolinekarlsson.webblogg.se/
Postat av: maria

Hehe nä ja trodde väl de att ja inte svarat :) Men man vet aldrig. Ja då ja lever, dålig på att uppdatera bloggen bara.

Usch låter läskigt med dina rivmärken.. Mysko!



Här rullar deockså på, åker uppåt i morgon, inga vägar förbi kalix i veckan? :)



Jo då de gick bra, familjen skulle ha den så :) de var en fjording och ja fick rida först lite skillnad jämfört med Bambii, hehe.

2011-04-26 @ 15:08:01
URL: http://mandraiin.bloggplatsen.se
Postat av: Sofia

Hjälp va läskigt med rivmärkena. Jag tror jag hade flyttat...



Mysigt att vara ledig tillsammans :)

2011-04-26 @ 16:03:12
Postat av: carro

Ja det har varit super mysigt :)



Jo jag förstår att det är obehagligt :/



I veckan? jag jobbar typ hela veckan, är ledig i eftermiddag och imorgon förmiddag :) Vad händer själv? :)

2011-04-27 @ 07:31:42
URL: http://carolinekarlsson.webblogg.se/
Postat av: Fian

Gullefjun, vilken fart han har! :D

2011-04-27 @ 10:18:08
Postat av: Maria

Ja jag antar att de gör de ibland, ja känner som ibland att ja inte har nå att skriva, eller så har ja massor men fantasin är borta.



Ja stannar till på söndag bara, lite kort kanske men har en del hemma att fixa, men jag och simon pratar om att bila upp en vecka i juni också så vi får se :) Men de hade vart riktigt skoj att träffas!



Det är mamman i familjen som vill ha en, de har en shettis oxå men dottern börjar bli lite stor så dom kommer säkert dela på fjordingen och använda den andra till körning så småningom :)

2011-04-27 @ 12:14:22
URL: http://mandraiin.bloggplatsen.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

lilledu

Välkommen till min blogg!


Mitt namn är Sandra och jag älskar när livet leker och allt annat som förgyller vardagen. En tidig Junimorgon 2010 fick jag tillsammans med min sambo vårt första barn- en helt perfekt son.

I November 2011 var vi med om livets mirakel igen. Emilio blev storebror till lillasyster Carisma.

Här i bloggen skriver jag om allt som faller mig in. Allt från ytligheter till djupare tankar till vad som händer med våra småtroll.

Kom ihåg att livet är en gåva och att uppskatta varandra, vardagen och nuet är viktigt!

Hoppas ni gillar den. Enjoy!