En turbulent dag har passerat
Ny vecka och hemma ensammen med barnen igen. På morgon var jag fruktansvärt trött efter nattens vaka så under tiden Emilio satt och åt sin gröt grät jag vid köksbordet. Jag hade precis fått Carisma att somna efter ett evinnerligt tjorvande och P låg kvar i sängen och mös eftersom han jobbar sent ikväll. Där ville jag gärna också ligga. Jag vet egentligen inte varför jag grinade men för stunden kändes det bara så tungt.
Emilio slevade i sig sista skeden och det var dags att rycka upp sig. Efter den vanliga upputtsningen av kladdiga händer och ett grötigt leende gick vi och lekte en stund innan jag slog ner rumpan i soffan men fortfarande var delaktig i leken. En stund senare vaknade Carisma på nytt och P och hon steg också upp. Det gick förmodligen inte att missa hur trött jag var då P ganska omgående frågade om jag ville gå och lägga mig en stund innan han skulle fara. Om jag ville! Men jag hade att välja mellan antingen det och att duscha vilket egentligen var tanken. Jag satt kvar i soffan en stund och funderade men insåg rätt snabbt att jag var tvungen att välja alternativ nr 1 för att orka med dagen så duschen fick åter igen bortprioriteras.
Kudden var gudomlig och det tog inte länge så sov jag. Jag hann med en och annan dröm men vaknade plötsligt upp med ett ryck, helt yrvaken. Klockan i taket visade 12.20 vilket innebar att P hade åkt till jobbet. Jag visste att jag hade hört Carisma i sovrummet men när jag ställde mig upp så fanns hon inte i sin säng, inte heller i våran..? För några sekunder var det som att befinna sig i en mardröm. Jag hörde henne men kunde inte hitta henne. Jag vände mig om och fann henne mysigt nerbäddad i babysittern i ett hörn på golvet. Hon såg så fridfull ut där hon låg. Så fin, så fin!
Jag steg upp och möttes av framdukad frukost och fina ord nerskrivet på en lapp. Ord som alltid gör mig lika varm och höra. Allting kändes så mycket bättre igen- skönt!
Jag gjorde lunch till Emilio tills han vaknade och han hann precis äta så vaknade Carisma och det var hennes tur. Därefter packade jag ner dom i vagnen och promenerade till deras farmor och hälsade på. Carisma har sedan klockan 14.00 bara sovit 20 minuter. Hon verkar inte förstå att hon är en bebis som ska sova betydligt mer än så. Med andra ord så var det ganska passande att få lite hjälp under eftermiddagen.
Vi promenerade hem när det började närma sig läggdags för Emilio. Carisma somnade i vagnen och när vi kom hem öppnade jag bara upp hennes overall och tog av mössan i förhoppning om att hon skulle sova vidare så jag fick göra Emilio kvällsklar och mysa med honom en stund innan han skulle gå och sova. Det tog 10-15min efter det att jag stängt ytterdörren så var hon vaken igen. Jag borstade tänderna på Emilio innan vi satt oss i soffan en stund och nu sover han för natten. Carisma har peppar, peppar äntligen somnat om så får se hur länge det varar. Gissningsvis så är hon snart vaken igen och är hungrig. Under tiden passar jag på att bara vara och det dröjer inte länge så slutar P för kvällen :)
Kan ni förstå att det snart är jul? Har ni fått någon julstämning? Här har den börjat infinna sig lite smått i och med att granen är klädd och första jullåtarna har spelats men inte mer än så. Det är nästan som att jag går och hoppas på att samma känsla som man hade när man var barn ska dyka upp. Då jag i flera år har jobbat i butik är det som att julstämningen har försvunnit då både julpynt och musik varit ganska uttjatat redan i november men,men. Jag tror och hoppas fortfarande på att det ska bli skillnad nu när man har fått barn.
Emilio har varit duktig och inte gått lös på granen allt för mycket om än han givetvis inte har kunnat låta bli att möblera om och finjusterat lite. Nu några dagar senare springer han ena gången förbi den utan att bry sig medan han andra gången gör en tvärnit, precis som om den inte stod där sist han passerade, sliter och drar lite och fortsätter om man har tur. I värsta fall efter en harkling eller två. Men det hör väl till, inte sant!?
Mina hemmafixade pumlor. Jag har inte riktigt bestämt mig om jag är klar eller inte. Det tåls att
fundera på. Tills dess får dom pryda granen som dom är :)
Hos oss kör vi på att den som är hemma med barnen får sova så mycket som möjligt på natten och morgonen. Inom rimliga gränser, men det är sjukt mycket lugnare att jobba än att vara hemma själv med två barn, då måste man ju som orka med på ett helt annat sätt. Med ett barn kan man ju sova när barnet sover men med två, alltid är det nån som vaknar efter 5 minuter och slå är man tröttare än innan.
Vad trist att du hade en dålig start på morgonen igår =/ förstår att det är frustrerande när du får lite sömn och Carisma vägrar sova =/ hoppas verkligen att hon lär sig snart att hon ska sova mkt mer än vad hon gör!
Jo det är minimarschmallows i :) så är receptet, så självklart är det med :D men kan säga att dom blev mkt godare med hälften mörk och hälften ljus choklad, istället för bara mörk choklad! Men jag tror att med bara ljus choklad, blire för sliskigt!
Hahaa jo äntligen har vi klätt granen och Knut är i den och river ner alla julgranskulorna och slänger ner dom för trappen :P vi ids inte plocka upp dom från längst ner i trappen, så snart finns det inga kulor kvar i granen ;) riktigt snygga kulor du gjort! :D dom behöver inte dekoreras mer än så, bara namnen är skitsnygga :D
Jag hoppas oxå att vi blir friska snart =/ Andreas tycker jag nu verkar vara friskare, jag har iaf sovit hela natten utan att ha vaknat av hans hostande. Så det är positivt :) men jag blir hemma från jobbet idag, får jag se om jag far på jobbet imorgon. Knut är frisk iaf, småsnorig är han fortfarande men det är genomskinligt det som kommer. Jag hoppas bara att jag inte smittar om honom! Alltså det är en jäkla förklylning vi fått, den har verkligen suttit i lääääänge... jag hade ju hoppats på att få fara till Luleå i veckan och hälsa på er och sen hämta Andreas från jobbet. Men det ser inte ut som att det blir så, då vi är så sjuka... men vi får ta det ngn annan gång istället :)
Jätte fina kulor du gjort :)
