Första pulkturen


Morgonen började med en långpromenad på närmare två och en halv timme. En promenad som kom att bli en mördarrunda då snön tilltog allt mer efter det att vi gick. Det rent av vräkte ner och efter drygt en timme rullade knappt vagnen längre. Tack och lov så var P med idag så han också fick känna på hur det är och ploga Luleås gågator. Pjuuh!

Efter några timmars återhämtning var det hög tid att ställa sig i duschen och göra sig klar för kvällens middagsbjudning som kom att bli lite av det hektiska slaget. Dagens tidsplanering hade spruckit för värdarna och saker och ting gick inte som planerat så det var precis så att vi hann svälja sista tuggan innan det var dags att vända om hem igen då det närmade sig välling och kudden för Emilio. En halvtimme senare och vi hade blivit tvungen att ta med oss varsin matback hehe. Nå ja, det är sånt som händer och trots att det var med andan i halsen vi satt oss till bords så var maten jätte god.

Nu sover Emilio sedan en och en halv timme tillbaka och jag och P har myst ner oss i soffan. Gissningvis så blir det en hyffsat tidig kväll ikväll också.

Igår fick Emilio äntligen inviga sin pulka som av någon anledning inte har blivit av. Han verkade tycka att det var ganska kul och bjöd till och med på några glädjetjut även om han främst var fokuserad på det nya vrålåket och allt som hände runt omkring.

Pulka


Men nu tillbaka till tv:n. Hoppas ni har en fin kväll!




Kommentarer
Postat av: Anna

Så jäkla söt! Han ser ut att sitta fint i den nya pulkan :)

2011-01-30 @ 17:17:17
Postat av: Lisa - mamma till Knut

Vad snygg pulka ;)



Haha joo snart behöver jag nog inte gå och träna, räcker med att springa efter Knut! Tycker att jag får springa ganska mkt nu oxå, han klättrar ju överallt så att jag blir galen! :)

2011-01-31 @ 09:51:22
URL: http://mammatillknut.bloggplatsen.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

lilledu

Välkommen till min blogg!


Mitt namn är Sandra och jag älskar när livet leker och allt annat som förgyller vardagen. En tidig Junimorgon 2010 fick jag tillsammans med min sambo vårt första barn- en helt perfekt son.

I November 2011 var vi med om livets mirakel igen. Emilio blev storebror till lillasyster Carisma.

Här i bloggen skriver jag om allt som faller mig in. Allt från ytligheter till djupare tankar till vad som händer med våra småtroll.

Kom ihåg att livet är en gåva och att uppskatta varandra, vardagen och nuet är viktigt!

Hoppas ni gillar den. Enjoy!