På morgon steg jag upp strax efter 07 efter att ha legat och vridit i sängen sedan 05 då dom givetvis var tvungen att skotta utanför vilket jag självklart vaknade utav och därefter inte kunde somna om- morr! 

 

Tvättstugan kallade så jag traskade ut i snön och satte i gång några maskiner och gick sedan in igen, plockade lite i köket och blickade lite förundrat mot dörren till Emilios rum som inte hade öppnats ännu...? Ja,ja trött kille tänkte jag. Det tar på krafterna att träffa tomten på stan vilket han gjorde igår och blev värre intresserad :)

 

P och Carisma duschade och jag snabbtittade lite bloggar, bäddade sängarna och tände i fönstren och någon Emilio syntes fortfarande inte till och jag började undra om han levde där inne då klockan närmade sig 08.30. Alla varningsklockor hade börjat slå eftersom att det aldrig händer och för att det förmodligen aldrig har hänt heller. Men så plötsligt öppnades dörren och en sömndrucken lite rödrosig kille kom uppspringandes. Han kändes varm men jag tänkte att han kanske bara var mysvarm från sängen och han fick ny blöja, medicin och drack sin välling. Därefter lekte han på som vanligt och kändes inte lika varm längre. Jag hann ut i tvättstugan några ggr och P städade toan i väntan på att barnens mormor och morfar skulle komma för lite pepparkaksbak, klippning av pappan i huset och mys med barnbarnen. 

 

Vi kavlade ut degen och Emilio tryckte flitigt dit några formar och hann med att göra en och annan alldelens egendesignad pepparkaka innan han plötsligt började bli hängig och ville efter en och en halv plåt inte baka längre.

 

Jag gjorde lunch men som vanligt när han inte riktigt mår bra så var det inte många tuggor som gick ner. Febern var konstaterad och efter en zupp fick han gå och sova och sov nog kring 2 timmar.

 

Trots lite röda kinder så var det en ganska pigg kille som sedan busade på med morfar och mormor fram tills dess att dom åkte hem men därefter började han bli allt mer hängig igen och det var en huttrande Emilio som gjorde ett försök till att få i sig lite middag utan framgång. Det slutade med några bitar päron innan han entrade soffan på nytt och där sitter vi nu och ser barntv. Undra just om det är början till något elände eller om det bara är något tillfälligt..? Det återstår att se..