Ja då var vi hemma igen på våran egen gata i stan. Är helt slut! Har varit ett hemskt före efter vägen med en evig snörök som fick det att knyta sig i magen. Usch! Jag har helt utan grunder börjat bli så himla åkrädd. Nå ja, vi har i alla fall haft några riktigt trevliga dagar tillsammans :)

Nu har vi myst ner oss i soffan framför Melodifestivalen och där lär jag stanna tills det är dags att förflytta sig till sängen vilket inte lär vara så många timmar bort.

Skriver mer i morgon. Ha en fin kväll!

Godkväll, hur har ni det? Här skålar vi i äkta Coca-Cola av finaste sort :) Det kan gott behövas för att varva ner och slappna av efter en heldag på stan. Milen känns verkligen i benen :-P

Hur har ni haft det under dagen? Förutom att ha plöjt igenom stan så har vi varit ut och ätit chinamat ikväll efter att ha vänt i dörren på The Bishop Arms då decibellen var lika hög som på ett högstadiedisco vilket inte alls kändes lockande.

Mätta och belåtna gick vi därefter tillbaka till hotellrummet för att tränar oss svettiga med Henrik Dagård.... eller kanske inte. Var mest en rolig detalj i rummet. Men vem vet, kanske man kör ett pass i väntan på Curlingen som börjar klockan 00.00?!

Första kvällen på våran minisemester var verkligen toppen. Vi landade hos Per kring 19- tiden igår och började då med att göra något år kurret i magen och bevittnade sedan ytterligare ett svenskt OS guld i killarnas stafett. Därefter såg vi finalen av So you think you can dance och snackade skit in på småtimmarna. Mycket trevligt!

Utvilade vaknade vi på morgon till Pers alldelens egna "hotellfrukost" med hembakt bröd och annat. Vilken karl! Därefter började vi göra oss i ordning för att så småningom bege oss mot hotell-incheckningen och butiker som ligger mer i utkanten så som Barnens Hus, Babyproffsen och lite annat smått och gott som H&M, Lindex och Kappahl. Innerstan väntar vi med att göra osäker tills i morgon.

Nu ikväll har vi varit och ätit en mycket god pizza. Den smälte riktigt i munnen. Ett trevligt ställe som heter Rhodos. Ett tips för er som har vägarna förbi någon gång. Pizzasalladen ger jag dock inget högt betyg då den var aningen för vinägerindränkt för min smak. Men,men...

Nu ligger vi och myser på hotellrummet. Jag bara älskar dessa sängar. Kommer sova som en prinsessa inatt. Tror för den delen att jag tar med mig sängen hem på lördag.


Men nu blir det film och Budapestbakelse :) Ha det fint. På återseende!

Och icke bloggmänniskor... :-P

Vi har varit uppe och studsat hyffsat tidigt här på morgon för att hinna duscha, packa, äta frukost och allt annat innan det är dags att bege sig. Vi åker strax. Känslan är nästan som timmarna innan tomten kom på julafton när man var liten, hihi.

Vi hörs mer senare ikväll eller i morgon. Ni får ha en trevlig onsdag allesammans! Kram

Ja i morgon bär det av... Ser verkligen fram emot det, ska bli grymt kul!

P har jobbat delat pass idag. Han har precis åkt tillbaka för de sista timmarna efter att vi klämt i oss en middag med lite sting. Närmare bestämt Chili con carne. Det var flera år sedan sist.

Vidare så har vi gjort bort och handla inför i morgon då vi hade tänkt ta med oss lite färdkost. Pålägg för att kunna göra några dubbelmackor, ja ni vet sånna som man gör i ett mackjärn och sist men inte minst lite frukt till att slica upp. Både gott och enkelt!

Vad har ni för er ikväll? Här lutar det åt att vicka omkull på soffan nu för att försöka bli kvitt både värk i axlar, nacke och huvud. Något som spökat i stort sett hela dagen. Börjar vara dags att återhämta sig, så man förhoppningsvis är fit for fight till i morgon.

Håll era tummar, godkväll!

Ja, jag är nog det. Jag har snart sugit i mig två flaskor på kort tid. Jag erkänner. Har hört att det ska vara första steget i rätt riktning? Inte sant.

Nedräkningen har börjat. Nu har även ni chansen att ta del av den blivande bebbens utveckling <3


Graviditetsvecka 22


Kroppen: I takt med att du blir tyngre kan du också få fler graviditetskrämpor, som till exempel vadkramper, främst på nätterna. Benen kan svullna under dagarna. Svullnaden kan minska om du använder stödstrumpor som bland annat finns på apoteket. De sista veckorna har brösten kanske börjat förändras, mjölkkörtlar har mognat och blodkärlen i huden på brösten har blivit tydligare. Det kan också komma lite vätska från brösten, särskilt om du är omföderska.

Barnet: Från och med vecka 22 kallas det lilla livet barn istället för foster, även om den medicinska termen fortfarande är foster. Runt denna tidpunkt börjar barnet ha en regelbunden rytm med sömn och vaket tillstånd, men kan väckas av moderns rörelser. Mängden fostervatten är ungefär 600 milliliter.

 

 

 

Någon annan än jag som hade problem med bloggen igår? Jag försökte logga in vid ett flertal gånger utan framgång. Det kanske helt enkelt var överbelastat eller så är det väl dessa jäkla uppdateringar som dom håller på med förjämnan. Nå ja.

Måste sammanfatta helgen som varit som skaplig. På fredagen var jag som sagt ensammen framåt kvällstimmarna då P kom hem från jobbet. Lördagen var däremot lite mer fartfylld och gårdagen ska vi inte prata om. Rastlösa Lisa var minst sagt framme... Fy vad söndagar är tråkiga, usch! Tack och lov för måndag :-P

Vidare så har jag något annat kul att berätta.

Redan innan jul och födelsedagar bestämde jag och P mig för att inte köpa några presenter till varandra för att istället kunna åkte iväg vid lämpligt tillfälle på en hotellweekend tillsammans och ha det lite mysigt. Det blev klart i natt, så nu är det bokat! Åker ner till Umeå redan på onsdag och sover först en natt hos Per, en föredetta arbetskollega till P och sedan från torsdag till lördag checkar vi in på Hotell Aveny som är ett av Umeås modernaste och mest designade hotell som ligger mitt i centrala Umeå. Ska verkligen bli jätte kul! Givetvis finns det tillgång till trådlöst Internet så jag ska göra mitt bästa för att hålla er uppdaterade.

 

Ja nu är vi hemma igen efter en trevlig kväll. Musikalen var inte alls så pjåkig när man kom in i storyn. Helt klar sevärd. Tyvärr så satt vi bredvid någon som luktade som en rysk parfymfabrik vilket blev riktigt jobbigt tillslut. Kände mig helt hög av ångerna plus att jag inte riktigt tål starka dofter och blev därför jättetjock i halsen och började få ont i huvudet. Folk som inte vet hur man använder en parfym borde inte få bära den. Är inte riktigt tänkt att man ska bada i den, NEJ!

Vidare så började jag tyckta synd om knodden som tvingades ligga och känna på alla vibrationer och lyssna till eländet då det blev lite väl högt mot slutet. Stackaren! Fick mig ett par rejäla snytingar och det var jag nog värd.

Därefter rullade vi vidare till Tapachula och käkade och nu sitter vi nermyst i soffan, ÄNTLIGEN :-P

Började morgonen med att ta en välbehövlig dusch för att försöka dela upp prestationerna lite. Har en tendens att bli helt orkeslös i normala fall vilket inte får hända idag då vi som sagt ska iväg på Buddy Holly Musical.

Efter någon timmes vila var det dags för steg nummer två i tillfixandet och nu börjar det dra ihop sig för avfärd.

Jag hittar ingen inspiration för att blogga ikväll. Jag är trött, har ont i huvudet och så var det den eviga halsbrännan som spökar. Är det någon som har några knep för vad man kan äta för att lindra den så är det mycket välkommet. Tänkte försöka prova mig fram lite innan jag bestämmer mig för att satsa på medikament från apoteket.

Vidare så är jag ensammen ikväll och försöker ta till vara på stunden genom att invänta Let´s Dance och bara vara och samla krafter inför i morgon. Då är det dags att damma av biljetterna som P fick av mamma och pappa i födelsedagspresent till Buddy Holly Musical. Håller våra tummar för att den ska vara bra.

Men nu ska jag mysa ner mig i soffan ytterligare och se på NCIS. Godkväll!

Fy vad dåligt jag har sovit i natt. Känns som om det enda jag gör är att springa på toaletten konstant, SUCK! Jag gav upp hoppet för en god natts sömn vid 3 tiden i natt då jag insåg att jag redan hade varit upp fyra gånger. Och andra sidan så minns jag inte när det hände sist. Jag hinner verkligen bara slumra till på nytt och så plötsligt måste jag vända mig för att inta en skönare possition och då är det kört- IGEN! Allt däremellan består av obehagliga drömmar. Nå ja..

Vad har ni för planer för dagen? Själv ska jag iväg och luncha med Ulrika på stan. Hon hörde av sig tidigare i veckan och frågade om jag hade lust och hade då starka önskemål om buffén på Exotik. Hon hade nog lite abstinens hehe. Så med andra ord så är det chinamat som står på menyn. Blir nog både gott och trevligt!

Därefter får jag se vad som händer. Men nu är det dags att kila. Hon ligger nog snart på tutan utanför.

 

Hur har eran dag varit? Här har vi legat lågt. P har varit ledig och det tajmade jag självklart med att vara sååå trött. Känns som om jag aldrig vaknade på morgonen. Så medan jag har legat på soffan bokstavligen hela dagen så har P varit duktig och dammsugit och spridit väldoftande skurmedel i hela lägenheten :) Så nu är alla eventuella husdjur väck.

Vidare så har jag namnsdag idag, hehe, vilket har väckt ovanligt mycket uppståndelse med både samtal och meddelanden. Vet inte riktigt vad som har tagit åt folket :-P Men lite kul är det ju ändå.

Nu ska jag vicka omkull i soffan igen. Ni får ha det så bra så hörs vi mer i morgon då energin förhoppningsvis är snäppet högre.

So long!

Jag har verkligen hittat rätt med våran barnmorska. Hon är så gullig, om än hon kan vara lite svamlig ibland, hehe. Det är verkligen inte vad man kunde säga om kvinnan som gjorde ultraljudet förra veckan. Nä fy det är ett ljusårs skillnad.

Känner mig i varje fall på jätte bra humör efter att ha kommit därifrån för en stund sedan. Vi hade verkligen ett bra samtal idag och jag kände verkligen hur hon faktiskt bryr sig till skillnad från många andra skräckexempel man hör om.

Hon tog blodsockervärde och blev värre imponerad. Jag hade med andra ord ett perfekt värde och behöver därför inte börja äta järntabletter. -Du måste äta en bra kost, sa hon , vilket fick mig full i skratt då jag genast började tänkte på att det var tur att jag inte skulle dit i morgon efter att ha ätit dagens kommande semlor :-P Nä skämt och sido så flög det bara igenom huvudet i förbifarten. Och på tal om det, ska ni äta några semlor idag?

Vidare så klämde och kände hon lite och sist men inte minst lyssnade vi på hjärtljuden. Något jag skulle kunna ligga och lyssna på i evigheter eftersom det är så mysigt. Låg på omkring 146. Våran lilla knodd :)

 

Ja vad ska man säga. Det blev en JÄTTE promenad med Cenitha och Klara igår i det fina vädret. Vi gick minst sagt runt halva Luleå, hehe. Något som visade sig bli aningen plågsamt efteråt. Inte direkt men så där lagomt till läggdags. Hela natten har jag haft en evinnerlig värk i höfter och ben. Så pass att benen inte ville bära mig när jag vaknade och behövde gå till toaletten. Men det var tur att väggarna fanns som jag kunde luta mig emot. Annars vette tusan hur det hade gått.

Kanske har det blivit lite för lååånga promenadet dom senaste dagarna? Men det är inte så lätt stå emot när solen ropar. Är lika fint idag också. Det är nästan så att det skulle behöva få bli svinkallt och drivis en dag eller två så jag hinner ta igen mig lite, om man nu får säga så, för så här ont orkar jag inte ha. Känns dock lite bättre nu på morgon då jag har kommit igång lite.

Planen för dagen är att på något sätt ta sig in till stan för att träffa Lisa som jag inte har sett på jätte länge. Hade tänkt promenera men nu vet jag inte riktigt om benen tillåter. Jag får se hur det känns. Det är fortfarande två timmar kvar.

Först lite tv. Ha det fint allesammans!

Här vaknade vi till ett Alla Hjärtans Dag mess på morgon. Drog en suck när jag hörde teleonen plinga till eftersom att jag visste att det skulle vara färdigsovet för min del men det kunde det vara värt då det var ett så fint meddelande av mamma och pappa :)

Har precis avnjutit en frukost tillsammans innan det är dags för P att bege sig till jobbet. Bara det är lite utöver det vanliga då det inte händer så ofta.

Vidare så är det kanonväder idag också. Klarblå himmel och strålande sol. Kan det bli bättre? Jo det hade det faktiskt. P hade kunnat få va ledig. Nå ja.

Tror jag ska höra av mig till Cenitha igen, och höra mig för om sällskap på en promenad. Det blir ju så mycket trevligare då!

Har just kommit in efter en andra promenad. Den här med sällskap. Mötte upp Cenitha och Klara vid Golfängen och traskade vidare runt sjön men det var med trötta steg jag tog mig fram den sista biten. Det känns verkligen som om jag har gjort mitt för idag. Är helt slut! Tar mig fram som en krokig gammal tant efter att ha stelnat ihop totalt. Nå ja..

Har myst ner mig i soffan med en eftermiddagssmörgås och ett glas vatten för att ta igen mig lite. Om jag orkar ska jag försöka ta mig i duschen på en stund, något som var meningen att jag skulle göra för flera timmar sedan. Men,men planer är till för att ändras :-)

Hej vänner! Hur mås det? Druckit bort några hjärnceller igår kanske? Här har vi alla kvar som ni säkert förstår hehe. Blev en lugn hemmakväll för våran del. Såg Lets Dance och åt gott.

Nu däremot har jag precis fyllt på matintaget efter att ha kommit in från en långpromenad. Begav mig direkt från sängen på morgon. Var riktigt härligt ute! Är bara några - grader, klarblå himmel och strålande sol. Det gillas! Med lite sällskap hade jag gärna tagit till vara på ytterligare soltimmar men nu fick jag nöja mig med det här.

Vad har ni för planer för dagen? Själv har jag nog inga. Tar det helt enkelt som det kommer.

Och i morgon är det dags för den årliga kärleksdagen, Alla Hjärtans Dag :) Är det något ni brukar fira? Själv anser jag nog att det kanske inte är någon dag som man behöver fira så stort utan att man mest kommer ihåg varandra lite extra. Kanske äter en god middag och har det lite mysigt. Ja, att sätta guldkant på tillvaron lite. Vi påminner oss själva och andra om att allt inte bara är jobb, städning och bekymmer.

Tyvärr jobbar dock P så jag vet inte hur mycket Alla Hjärtans Dag det blir här i år men en extra puss på kinden räcker gott :D

Men nu ska jag återgå till So you think toy can dance på kanal 5. På återseende!

Hej hur har ni det? Själv tar jag det lugnt en stund efter att ha varit på möte på AF på morgon, närmare bestämt 8.30. Gäsp! Åkte in till stan med P och promenerade sedan därifrån till mötet. Termometern visade -20 grader. Brr! Som tur var så hade solen vaknat till liv när det var dags att promenera hem. Ja det var faktiskt riktigt skönt trots att kylan bet lite i kinderna.

Vidare så köpte jag ett så fint gravidsmycke förra veckan på Hafa. Handgjort och helt unikt vilket gjorde det lilla extra :)

Vill börja med att tacka för alla gratulationer och lyckönskningar. Det glädjer mig verkligen :)

Efter att ha delat med mig av den stora nyheten bestod gårdagen av några ärenden på stan och sedan storhandling på Storheden. Handlade som om vi vore en JÄTTEfamilj redan hehe så nu har vi bunkrat upp ett rejält lager.

Därefter blev det till att ställa i ordning middag då vi skulle få middagsgäster vilket visade sig bli mycket trevligt!

Dags att återgå till tv-tittandet. Godkväll med er allesammans! Kram

Det var i slutet av September pluset kom, drygt en vecka efter utebliven mens. Kunde jag verkligen vara gravid?

Tidigt en morgon smög jag upp till toaletten för att göra ett test och visst kom det, det där lite väntade pluset. Jag hade ju aldrig tidigare varit med om sådan försening.

Jag satte mig på sängkanten hos P och inväntade att han skulle vakna och berättade därefter som det var. Vi skulle få tillökning. Jag vet inte varför men jag började gråta och vi låg länge och höll om varandra utan att egentligen säga så mycket. P visade tydligt att han var glad för beskedet men jag då, var jag glad?

Dagarna gick och den värsta chocken började lägga sig samtidigt som jag fortfarande kände mig väldigt förvirrad. Lyckan var stor men med det kom också oron, oron och rädslan över allt som kunde hända. Det började sjunka in att det faktiskt fanns något som växte i mig. Allt kunde sammanfattas som en skräckblandad förtjusning.

Det dröjde inte många dagar så fick jag plötsligt en blödning som höll i sig ungefär en vecka. Jag kunde inte tänka på annat än att det var ett missfall på gång. Jag kände mig uppriven och för första gången kände jag verkligen att det absolut inte var det jag ville. Jag ville ha det här barnet.

Jag läste genast på internet och tog kontakt med mödravårdscentralen som tyvärr inte kunde hjälpa mig. Det var bara till att vänta och se vad som hände och den följande veckan blev minst sagt lååång. Det jag kunde tyckas trösta mig med var att barnmorskan som jag hade haft kontakt med hade sagt att det inte behövde vara någon fara så länge jag inte hade ont.

I samband med det så kom just smärtan. En smärta som jag inte önskar min värsta fiende. Det gjorde så fruktansvärt ont. Ja, många gånger visste jag allvarligt talat inte vart jag skulle ta vägen. Om jag skulle skrika, skratta eller gråta.

Oron och rädslan om vad som var fel gick hand i hand med mig dagarna i ända. Tårarna var heller inte sena att vara framme. Framför allt inte under nätterna då det succesivt började bli värre. Dagarna var heller sig inte lik. Jag blev liggandes och kunde knappt gå på toaletten. Smärtan skuggade allt mer glädjen över att vara gravid. Ja, missförstå mig inte men det blev svårare och svårare för var dag som gick att tänka possitivt då allt för tillfället såg väldigt mörkt ut. Jag hade ingen ork längre och kroppen började reagera och jag fick feber och en hemsk frossa.

Men så en natt var smärttröskeln nådd och vi åkte in till akuten i Sunderbyn. P var less på att känna sig hjälplös och inte kunna göra något. Han ville varken höra mig gråta eller kvida längre. Nu fick det vara nog! Vi kunde inte ligga hemma längre, ovetandes om vad som var på gång för det här var långt ifrån det normala.


På akuten fick vi till en början riktigt dåligt bemötande men efter att dom hade tagit sig en närmare titt så försökte sköterskan plötsligt ställa allting till rätta. Ja, hon gick faktiskt ifrån att ha varit rent av otrevlig till att ha smort in sig i bregott.

Morgontimmarna kom och vi fick beskedet om att dom skulle göra ett tidigt ultraljud för att se så att allt stod rätt till och så att embryot låg där det skulle, vilket det visade sig göra. Plötsligt dök något som såg ut som en jordnöt upp på skärmen och vi fick se det tickande hjärtat på den lilla skrutten. Det var en obeskrivlig känsla och en tung börda lyftes från våra axlar. Vi kunde nu släppa fundering kring både missfall och utomkvedshavandeskap.

Inte långt därefter fick vi åka hem, dock utan att veta vad som egentligen gjorde så ont. Dom visste helt enkelt inte vad det kunde vara och ville heller inte göra några vidare undersökningar som i värsta fall kunde ha mer negativ än possitiv effekt.

Samtidigt åkte vi därifrån med en lättnad, en lättnad om att det inte var något fel på den lilla varelsen.

Dom följade veckorna fortsatte i samma spår, ont, ont och åter ont. Skulle vi verkligen ta oss igenom det här var en tanke som dök upp titt som tätt. Men så en dag mådde jag helt utan vidare bättre, ja det var något som inte gick att undgå trots att det inte var någon jätte stor skillnad. Dom hemska kramperna kom inte lika ofta.

Sakta men säkert började det kännas bättre, och på ytterligare någon vecka var jag nästan som en ny människa och kunde faktiskt återgå till verkligheten. Nu kände jag även lite andra symptom som graviditeten hade fört med sig men vad gjorde det? Jag hade knappt ont längre.


Efter allt elände följde en tid med kalla fötter. Var det rätt beslut att ta? Skulle vi bli bra föräldrar? Var vi redo? Skulle vi ångra oss? Ja ni förstår, det var totalt kaos i huvudet.

Situationen kändes mer eller mindre hopplös och det var fortfarande svårt att se det positiva. Ja listan över det negativa var betydligt längre och jag överöste P med mina känslor och funderingar, något som han alla gånger inte var helt nöjd med. Men trots att han tyckte att det var jobbigt att höra så höll han ändå modet uppe och sa att allting skulle lösa sig till det bästa och att det snart skulle börja kännas bättre igen. Vilket det tillslut gjorde.

Alla negativa tankar var som bortflugna och även jag började se allt med andra ögon. Lyckan kom tillbaka och förväntingarna växte :) Ett lugn började infinna sig.


Så kom rutin UL:et, närmare bestämt igår och vi fick se underverket. Vårat alldelens egna mirakel. ALLT SÅG BRA UT :) Det var verkligen en vilde som befann sig där inne, med bestämda åsikter om ultraljudsapparaten, hehe.

Hade önskat att barnmorskan inte var så stressad och nonchalant som hon tyvärr var så att vi verkligen hade fått "våran stund". Jag hann egentligen bara lägga mig ner så var det dags att stiga upp igen så det var med lite blandade känslor vi åkte därifrån. Funderar på att boka tid för ett andra ultraljud men vi får se. Att allt faktiskt såg bra ut är ju trots allt det viktigaste!

Att inte kunna ta något för givet finns varje sekund, men då jag känner h*n kommer lyckan över att faktiskt få vara med om detta.


Jag är lycklig och med det tänkte jag lämna det här för den här gången. Ska göra mig i ordning och åka in mot stan. Ha en bra dag!

Godmorgon, sovit gott? Det har jag, trots en intensiv värk som kom smygandes igår eftermiddag och som näst intill var outhärdlig när jag skulle lägga mig. Får be Sofia om ursäkt om jag inte var något trevligt sällskap i slutet av kvällen. Var närmligen där på en visit fram tills dess att P slutade. Hade ställt in mig på en hemsk natt med ett evigt vridande men med hjälp av P:s magiska fingrar kunde jag faktiskt äntligen somna och skönt var det.

Idag är det inte bra men bättre och det tackar jag för. Sitter nermyst i soffan och drömmer mig bort till varmare breddgrader. Just nu ligger jag på playan med vinden i håret och inte det minsta värk har synts till. Det här är livet!

Men så öppnar jag ögonen och ser snön falla utanför fönstren. Tillbaka till verkligheten. Men visst har väl vintrarna sin charm den med. Ska ju faktiskt göra något roligt idag om än lite nervöst.

Ja nu kommer förmodligen den rubriken passa då det inte bara är tvättstugan det är fel på utan våra grannar på övervåningen med. Har precis kommit ut från en varm lång dusch för att försöka bli kvitt två oerhört trötta ögon och en sprängande huvudvärk som jag vaknade med på morgon då dom började leva om. Jag blir så jäkla less! Rätta mig om jag har fel men är det inte en regel som säger 22 till 10? Sedan kan jag till viss del förstå att man är igång tidigare på veckorna. Folk ska iväg till skola och jobb men när men redan vid 8 på morgonen börjar leva om så att det låter som om dom utför detta oväsen vid sängkanten tycker jag att det är rent av RESPEKTLÖST! Innan jag själv skulle komma på tanken.. Jag drar mig nästan för att slå på hårtorken då det krisar men av rent jävulskap har man verkligen lust att ge igen men då kanske lagomt kring 6 tiden på morgonen istället. SUCK! Tyvärr är det inte bara på morgonen heller utan vi kan vakna på nätterna också av att dom är hyperaktiva. Ja detta börjar gå över styr men samtidigt sitter det långt inne för att klaga. Någon gång kanske det är en själv som lever om lite för mycket och då blir det ju genast payback time :(  Jag tycker liksom inte att det ska behövas heller utan man bör väl ha ett sunt förnuft..? Jag börjar dock tvivla på att det gäller alla.....

Ja det är det lindrigaste uttrycket för den här dagen. Ni får ursäkta språket men tvätten tar för helvete aldrig slut. Jag avskyr att tvätta nu för tiden. Har väl aldrig varit roligt men i en vettig tvättstuga som inte tar 8 timmar för 4 maskiner och som dessutom inte är rena när man tror sig vara klar kan faktiskt vara helt okej. Ja lite av ett terapigöra. Men det är verkligen det sista man kan säga om detta. Har varit otroligt nära sammanbrott ett flertal gånger idag. Ja att rent utav slå sönder hela tvättstugan!!!!!!!!!!!!!! Å vad jag saknar Malmudden.

Goddag! Hur står det till? Här är det full rulle. Tvättmaskinen snurrar för fullt samtidigt som vi håller på att röja undan lite grejer som länge ha skulla ner till förrådet. Helt cleant har det inte blivit men betydligt bättre i alla fall. Resterande får komma när det kommer. Tyvärr så resulterade allt detta i att köket nu ser ut som ett bombnedslag istället, SUCK! Varför blir det att man liksom alltid förflyttar eländet från ett ställe till ett annat när man väl börjar? Nå ja.

Gårdagen blev väldigt lugn efter att ha kommit hem från promenaden. Vi bäddade ner oss i soffan för att tina lite och där blev vi kvar resten av kvällen. Åt middag och såg med ena ögat på första delfinalen av Melodifestivalen. Tyckte ni att rätt bidrag gick vidare eller hade ni hellre sett någon annan knipa platserna till globen? För er som inte tittade så blev gårdagens finalister Salem Al Fakir och Ola. 
Och till den årliga evighetstävlingens andra chans gick Jessica 
Andersson och Pain of salvation. Och sist men inte minst, vad tycker ni om årets sammansatta pytt i panna som programledare? Christine Meltzer, Måns Zelmerlöw och Dolph Lundgren. Själv anser jag nog att dom inte utgjorde det bästa gänget men man får hålla tummarna att dom blir bättre längre in i tävlingen. Dom behöver bli mer bekväm i kläderna för att det här ska gå vägen men jag ger dom en lördag till innan total utdömning, det var ju trots allt första deltävlingen :-P Sämre än förra året kan det hur som helst inte bli!

Nä nu ska jag återgå till röran.

Redan när jag vaknade upp på morgon kände jag att det skulle bli en bra dag. Solljuset letade sig in i rummet och det var som om en monstervåg sköljde över mig med glatt humör. Vi steg upp och åt frukost och gjorde oss i ordning och nu har vi just kommit in innanför dörren igen från en lite kylig men solig promenad. Är så sällan jag och P kan traska iväg tillsammans under dagarna så det var riktigt mysigt.

Vem vet, kanske finns det hopp om en solig dag i morgon också :)

 

 

Ni får ha en trevlig lördag allesammans. Kram!

Den här veckan har verkligen flygit fram. Är det redan fredag? Ja, jag har inte riktigt hängt med. Det känns nästan som om det bara har varit måndag och fredag den här veckan :-P Nå ja.

Igår knallade jag iväg till Lerbäcken på ett besök för att slippa tristessen här hemma och där blev jag till P slutade. Vi käkade pasta Carbonara och nybakat bröd som Sara hade gjort under dagen, surrade en stund och började sedan bege oss hemmåt igen. Väl hemma såg vi på lite tv och därefter blev det sängen då jag började känna mig i halvtaskig form, något som nattens sömn har ändrat på.

Idag känns allt mycket bättre. Lite trött är jag allt men mer än så är det inte. Får se vad som händer, det är ju trots allt fredag och P är ledig i helgen :) Vad har ni för spexiga planer?

Har myst ner mig soffan för lite tv tittande efter en varm dusch. Är helt slut. Duschen tog krafterna med sig. Men det är nog ingenting en balja apelsinjuice inte ska kunna ordna :)

P kommer hem efter 12. Han jobbar delat. Skulle behöva bli av med berget i tvättkorgen, är länge sedan sist. Men det är ingen hemlighet att tvättider inte är det roligaste att få i det här huset. Om inte annat så tar det evigheter att bli klar då en maskin tar ca 2 timmar. JA, gångra det med 4-5 så får du en tvättitd på 8-10 timmar, SUCK!

Kom hem till Luleå igår igen. Helgen är över och P har återgått till arbetet. Har ni haft en bra helg? Det har vi. Blev som sagt middag hos Sussi och Janne i lördags och därefter åkte vi på kalas till Karro och Jocke vilket var jätte trevligt. Men kvällen var inte över där....

Ja, jag gillar när saker och ting sker lite impulsivt. Vi åkte väl kring 22 och var hemma vid 00.30 :) Och ingen direkt träningsvärk visade sig dagen efter heller trots att jag inte spelat sedan högstadiet. Peppar peppar! Dagen i övrigt blev lugn bortsett ifrån att vi satte oss i bilen och rullade hemåt i ett jäkla skitväder. Vissa sträckor var sikten verkligen lika med 0. Men,men vi tog oss hem välbehållna om än jag inte kunde börja slappna av förän vi hade svängt av E4an.

 

Idag däremot så har jag inga direkta planer och jag tror det ska få förbli så och ta det som det kommer och eventuellt ta en promenad på en stund. Solen skiner och det ser riktigt friskt ut utanför. Men först lite slötittande på tv.

 

Ha det fint, Ciao!