Nästa feberunge

 
 
 
Även brudar gjort av kraftigt virke kan bli hängiga... Hostan räckte tydligen inte :(
 
 
 

Vem släcker ljuset...?

 
Det bästa med hösten och att mörkret faller måste ju ändå vara att man får höja mysfaktorn med att tända ljus på kvällen. Sen vore det ju trevligt om det faktiskt fick förbli tänt. Vi hinner inte mer än tända ljusen på väggen så släcks jämt ett ljus, ALLTID samma ljus. Det började för ett par veckor sedan och varenda kväll hände precis samma sak tills en dag då vi högt började prata om det. Den kvällen slockande det inte, inte heller kvällen därpå, ja inte på flera kvällar. Kanske för att man gick och stirrade på dom där jäkla ljusen och väntade sig att det skulle slockna men icket. Meeen.... ikväll var det dags igen... Som vanligt det lila
 
 
 
 
 
 
 

Det blir bättre

 
 
 
 
 
 

39,8

 
 
Febern kvartstår och Emilio sover för natten. Stackarn var totalt slutkörd när värktabletterna ÄNTLIGEN tog bort den värsta smärtan och han somnade innan han ens hade kommit till sängen. Han orkade verkligen inge mer. Som han har gråtit :( Jag hoppas för allt i världen att han får sova nu.
 
Kroppen säger ifrån och jag har blödit näsblog idag, något som brukar vara ett tecken på att det har variit lite mycket. Ska bli skönt att få mysa ner sig i soffan efter att ha nattat Carisma. Godkväll!
 
 
 
 

Hängigt

 
I torsdags när vi hämtade barnen så hade Emilio fått nå utslag i ansiktet, något som blossade upp ordentligt på eftermiddagen och kvällen. Efter lite googlande så ställde vi "självdiagnosen" nässelutslag. Från vad däremot har vi ingen aning om.
 
Igår blossade utslagen upp på nytt och han fick ordentligt med feber och vi ringde 1177 för att rådfråga vad dom trodde och efter att ha mailat in bilder så trodde dom precis som vi och att feber inte hörde till utslagen utan att han även hade fått en förkylning. På kvällen hade han fortfarande hög feber och jag bestämde mig för att väcka honom för att ge alvedon innan vi gick och lade oss. Sagt och gjort så fick han alvedon och jag gick och satte mig i soffan för att vänta tills han skulle somna om. Drygt en kvart senare ropade han på mig och när jag kom in i rummet och frågade vad han ville så sa han att han behövde kräkas. Mycket riktigt så hann vi inte mer än till toaletten så kom dagens ranson. Natten har varit hyffsat lugn. Bara jag som legat vaken, nojjat och lyssnat. 
 
På morgon var han piggare men inte PIGG men det dröjde inte särskillt länge så var febern hög igen och han ojade sig, grinade och var jätte hängig. Klagade på ont i örat och i händerna..? Efter alvedon blev det bättre men nu är det igång igen men på tok för tidigt för mer alvedon. Man orkar inte se honom ha det så här, hjärtat går sönder så vi ringde in till rådfrågningen nu precis som tycker att vi skulle komma in. Ska bara svänga förbi och lämna Carisma till farmor och farfar först.
 
 
Update: Nu hemma igen efter några riktigt jobbiga timmar för Emilio. Han har grinat och haft jätte ont och det har varit otroligt tungt att se honom ha det så jobbigt. Mellan allt gråt så har han av ren utmattning somnat för att sedan vakna en kort stund senare och fortsatt ojja sig. För er som följer bloggen vet nog vid det här laget att Emilio har en förmåga att bli riktigt dålig när han blir sjuk vilket han nästan har varit mer än vad han har varit frisk mellan varven :( Öroninflammation sa dom på jouren i alla fall så nu lägger vi även det på listan tillsammans med hög feber och nässelutslag. Har varit på apoteket och fixat hem medikament som vi ska varva med, samt höja upp huvudänden på sängen för att minska trycket på trumhinnan. Låt eländet ge med sig snabbt!
 
 
 Emilio och pappamys innan det är dags för sängen. Trött men mindre ont efter efterlängtad smärtlindring.
 
 
 
 

Söndag

 
I veckan har barnen varit på dagis igen och Carisma har haft sina första dagar utan tårar vid lämning. Emilio däremot har börjat protestera innan vi ens har hunnit åka hemifrån och har precis som väntat blivit ledsen när vi kommit till dagis och det blivit dags att säga hej då. P har packat ihop sina grejer och tackat för sig på jobbet så han har också varit med, för första gången faktiskt. Pedagogerna brukar skoja och säga att dom alltid blir så fundersamma när dom ser honom och får en ahaupplevelse varje gång - Just ja, det var så han såg ut men i veckan fick dom nog se honom lite "för mycket" då dom i torsdags efter tre dagar i rad istället undrade varför så det säger ju på ett ungefär hur ofta dom har sett honom tidigare. 2-3 gånger sedan Emilio började närmare bestämt. Anledningen hade ju dock gärna fått vara en annan.
 
Veckan överlag har varit intensiv med diverse besök på arbetsförmedlingen, samtal till a-kassan, lönekontor, papper och allmänt fix men i torsdags när vi hämtade hem barnen så tog vi "helg". Helgen har bestått av utelek, middagshäng, tvätt av en överfull tvättkorg, tvätt och försäljning av bil, bak mm mm.
 
I natt har Emilio sovit över hos farmor och farfar för första gången. Som han har tjatat så var det på tiden och det har varit en förväntasfull kille som under en veckas tid har sagt vad han skulle ha med sig och som igår äääntligen fick packa väskan :)
 
I skrivande stund sitter jag och Carisma och myser framför luftens hjältar medan pappan i huset är ute och packar ur bilen för dagens kommande affärer. I övrigt är inte så mycket planerat.
 
Hur har eran helg varit..?
 
 
 
 

lilledu

Välkommen till min blogg!


Mitt namn är Sandra och jag älskar när livet leker och allt annat som förgyller vardagen. En tidig Junimorgon 2010 fick jag tillsammans med min sambo vårt första barn- en helt perfekt son.

I November 2011 var vi med om livets mirakel igen. Emilio blev storebror till lillasyster Carisma.

Här i bloggen skriver jag om allt som faller mig in. Allt från ytligheter till djupare tankar till vad som händer med våra småtroll.

Kom ihåg att livet är en gåva och att uppskatta varandra, vardagen och nuet är viktigt!

Hoppas ni gillar den. Enjoy!