Oktober- en rosa månad


Som säkert alla redan vet så är Oktober månad månaden för rosa bandet. Varje år får 7000 kvinnor beskedet bröstcancer. Det flesta botas men inte alla.

Rosa bandet

Det här inlägget vill jag ägna till min mamma som för drygt ett året sedan besegrade just bröstcancer men också alla andra som gjort likadant och dom som just nu är mitt inne i kampen.

Inga ord i världen kan beskriva känslan av att någon man älskar blir sjuk. Cancer skiljer snabbt det viktiga i livet från det oviktiga, precis som andra allvarliga sjukdomar. Det är ju bara något som drabbar andra.

Men så blev det inte den här gången.

Jag minns så väl när min mamma ringde och berättade för mig. Ja, jag bodde i Göteborg på den tiden. Hon började samtalet som vanligt men så sa hon plötsligt att "det är något jag skulle vilja prata med dig om". Jag visste redan att något var fel av hennes tonfall och det sätt hon precis hade uttryckte sig på. Jag trodde dock inte i min vildaste fantasi att jag skulle få höra det som hon snart skulle berätta. Jag minns att jag stod ute på balkongen och kikade ner på ett barn som lekte. Jag tror bestämt att det var en pojke, en pojke med randig tröja när bomben kom.

Dom hade hittat en knöl i ena bröstet på mammografin som genast skulle utredas. Men hon kände på sig att det inte var ett gott tecken.

Hon gjorde sitt bästa för att behålla lugnet och egentligen få det att låta som att det inte var någon fara men det var något jag såg igenom direkt. Jag visste att hon innerst inne var både rädd och ledsen vilket är helt naturligt. Vem hade inte blivit det? Jag kände hur ledsen jag blev. Ledsen över att vara så maktlös. Miljontals tankar flög igen huvudet. Vad skulle hända?

Inte långt efteråt fick hon beskedet om att det var bröstcancer och att tumören var elakartad. Hon skulle bli tvungen att gå igenom ett flertal behandlingar.

Det är konstigt att det är först när någon inte längre är lika självklar i vår vardag som vi med nya ögon ser livets verklighet. Hon var ju faktiskt "frisk" igår.

Efter en lång och tuff tid med först operaton och sedan cellgiftsbehandlingar och strålbehandlingar är hon nu friskförklarad men trots det kommer ibland rädslan ikapp en om att dom plötsligt ska hitta nya tumörer, något som ska ha spridit sig och att hon plötsligt inte ska finnas mer.

Men nu gör hon det, och det är vi självklart glada över. Man måste försöka att inte tänka så mycket OM och istället leva i nuet. Men en sak är säker! På varje cancertumör går det många brustna hjärtan <3

Mamma & Pappa


Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Det finns många sätt att stödja i kampen mot bröstcancer men ett utav dom enklaste sätten är att köpa rosa bandet som säljs i ett flertal butiker och som kostar omkring 25 kronor. 25 kronor har alla råd att undvara.

Bär du rosa bandet? Det gör jag!




Kommentarer
Postat av: Anonym

Absolut, det ska man göra

2009-10-06 @ 20:04:37
Postat av: Fian

Vilket bra/fint inlägg :)Kram på dig.

2009-10-07 @ 13:25:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

lilledu

Välkommen till min blogg!


Mitt namn är Sandra och jag älskar när livet leker och allt annat som förgyller vardagen. En tidig Junimorgon 2010 fick jag tillsammans med min sambo vårt första barn- en helt perfekt son.

I November 2011 var vi med om livets mirakel igen. Emilio blev storebror till lillasyster Carisma.

Här i bloggen skriver jag om allt som faller mig in. Allt från ytligheter till djupare tankar till vad som händer med våra småtroll.

Kom ihåg att livet är en gåva och att uppskatta varandra, vardagen och nuet är viktigt!

Hoppas ni gillar den. Enjoy!