Carisma har varit lite trött på sistone efter sin förkylning, av tänder som är på väg och tidiga mornar och har egentligen somnat varje förmiddag när vi kommit hem efter att ha lämnat Emilio på dagis. Igår höll hon på att göra en Emilio, somna ståendes hängandes över soffan men jag hade bestämt mig för att försöka hålla henne vaken eftersom hon förstås inte alltid är särskilt trött då det faktiskt är sovdags vilket resulterar i att hon istället blir jättetrött och gnällig mot kvällen.

 

Tillbaka till gårdagen så "hajjade" hon till när jag började prata med henne och hon vände på klacken och lämnade soffan och gick in till köket istället och när jag kom dit minuten senare så hade hon intagit knä position över Emilios fåtölj och var på väg att somna igen. Carisma sa jag och hon tittade upp med sina trötta ögon och flinade och lade ner huvudet igen och vilade en stund innan hon ställde sig upp och tröttheten var så gått som borta och hon lekte fram till lunch.

 

Idag när vi kom hem från dagis drack vi först lite vatten och jag ställde mig därefter vid diskbänken och diskade morgonens vällingflaskor innan jag började se mig omkring för att se vart hon var då jag insåg att det var så väldigt tyst och det här var vad jag hittade

 

 

 

Inne i Emilios rum låg hon och snarkade på mattan och ligger där fortfarande i skrivande stund. " Det är bäst att jag gömmer mig så inte mamma börjar bry sig" Sötunge! Har man bestämt sig så har man, låt mig sova!!

 

 

 

 

Helgen närmar sig med stormsteg och jag klagar inte. Veckan har gått förvånansvärt fort vilket jag skulle vilja påstå är vädrets förtjänst. Jag bara älskar att kunna vara ute från morgon till kväll och det gör verkligen våra barn också som tycker att livet leker. Carisma som tidigare har blivit skitsur så fort vi har varit ute blir nu istället jätte arg när hon måste gå in. Det är nog inte bara jag som uppskattar varmare väder och att slippa ta på och av en massa kläder.

 

 

 

I morgon är det dags för 18 månaderskollen för damen vilket också innebär vaccin. Jag håller tummarna för att hon slipper biverkningarna så hon slipper vara sjuk och att helgen tillåts bjuda på roligheter istället för tårar.

 

 

 

 

 

Snart dags att cykla iväg och hämta finaste och trotsigaste storebror

 

 

 

 

Som ni kanske förstår av rubriken så fortsätter Emilio med sitt ropande på nätterna. Det håller på att göra mig tokig. Jag orkar inte med det längre så låt eländet snart vara över. Det var lugnare i några veckor men nu är det som att det har eskalerat igen. Vissa nätter kör han sitt race i 3 omgångar, andra två eller en, ingen hör till ovanligheten. Om det ändå vore så väl att han gav med sig efter att man varit upp till honom men icket. Slutar han tjorva och somnar om inom en timme så är det bra då det lika gärna kan pågå i en timme till. Jobbigast utav allt är när han ropar så mycket att han många gånger väcker Carisma, som tidiga mornar tex då hon är ganska lättväckt. Då har man plötsligt inte bara en utan två som tjorvar. På morgon vaknade Emilio just innan 04 och när jag kom tillbaka till sovrummet så möttes jag av en solstråles fnissiga heeeeeeeeej! Jag låtsades som att jag varken såg eller hörde henne och peppar, peppar så förstod hon vinken trots att jag var tvungen att gå upp till Emilio ett par gånger till innan jag tillslut gav upp och han faktiskt fick ligga och ropa för att hon ur huvudtaget skulle kunna somna om. Emilio var inte det minsta ledsen utan hade som dom flesta andra gånger bara fastnat i grejen i att ropa och somnade om kring kvart i fem men det är långt ifrån alla gånger det går så smidigt.

 

Men nu dags att sätta punkt. Jag och Carisma ska strax cykla iväg och hämta hem gaphalsen från dagis. Därefter vidare mot apoteket för att hämta ut nya inhaleringsmediciner. På återseende!

 

 

 

 

Oj vad skönt att slå ner rumpan för kvällen. Kroppen protesterar efter några dagars cyklande och kvällens tvättning. I lördags införskaffade jag mig en ny cykel, en "kärringhoj" närmare bestämt och vilket rull! Jag har döpt den till pärlan ;) Med hem följde också en cykelkärra till barnen så nu jäklar ska det cyklas i sommar. Det blev lite uppvärmning i söndags då vi tillsammans med barnens kusin och faster cyklade iväg på en utflykt, grillade vid vattnet och hade det trevligt. Igårkväll cyklade vi också, då en tur till delfinen och tillbaka och på morgon fick Emilio åka cykelvagn sin första dag till dagis sedan han var sjuk. Därefter fortsatte vi vidare till coop och handlade och sedan hem igen men OJ vad det kändes i benen på hemvägen efter gårdagens runda. Man är verkligen inte van. Kanske inte så konstigt när man har haft cykelpaus i 4 år och bara har promenerat men det ska det bli ändring på. Omväxling förnöjer.

 

 

Strålande sol och 15 grader, åtminstone så var de det tills det plötsligt blåste upp till storm. Rädda vad som räddas kan.....