Har äntligen landat i soffan efter en lång dag. Är värre ledbruten efter att ha promenerat fram och tillbaka till stan tillsammans med Carro och Neo på förmiddagen och därefter åkt pulka med Emilio en vända. Kroppen säger ifrån. Det skulle vara lättare att räkna upp dom ställena som inte värker än tvärtom men det får det lov att vara värt då vädret har varit underbart. Jag skulle gärna vänja mig.

Ikväll har vi varit på middag hos Emilios farmor och farfar som vi inte träffat på jätte länge då dom har varit sjuka. Ja, en ordentlig sjukstuga har det varit så vi har hållt oss på vår kant för att inte bli smittade.

Men nu ska jag vicka omkull. Kanske kan jag få mig lite benmassage!? Godkväll!

Godmorgon. På tiden att blogga, tycker ni inte!?

I går åkte vi till IKEA och Jaala med Sofi och Andreas. På Jaala hämtade vi ut deras vagn och våran bilbarnstol. Tyvärr kommer vi inte kunna använda stolen på ett tag då Emilio inte är uppe i rätt viktklass ännu vilket i sig inte gör någonting. Det som däremot krånglar till det är att vi aldrig köpte det nuvarande babyskyddet utan hyrde det på NTF. En period på 9 månader. Ja ni fattar. Det ska snart tillbaka och då har vi ett problem att lösa. Men nog om det.

Idag är graderna behagliga men gårdagens sol verkar inte vela titta fram, typiskt. Men pulka kan man nog åka ändå.

Vidare så måsta jag passa på att säga STORT GRATTIS till Tina och Martin som fick en gosse nere i Kalmar igår. Jag önskar att vi hade bott närmre varandra. Emilio ser fram emot att träffa sin nya polare :)

Men nu ska jag återgå till det sociala livet. Ha en fin söndag!

Fy vilken dag det har varit idag. Det är dagar som denna man undrar om det finns något som heter returrätt på det lilla livet. Ja, jag får förstås anstränga mig för ordvalet.

Emilio har gnällt, grinat och jävlats hela dagen -suck! Sovit har han inte heller gjort. I stundens hetta hade jag nog inte ens gjort mig besväret att lägga ut honom på blocket för försäljning utan hade föredragit ett snabbare alternativ. Sophuset kanske? Nä fy va hemskt men bristningsgränsen var inte långt ifrån nådd.

Det är tur att man glömmer fort. Ikväll är min älskade gosse extra söt när han sover. Dags att vila huvudet lite. Jag hoppas på en bättre dag i morgon. Godkväll!

Visst har det blivit varmare men hallå! Si så där 5 grader? Det är inte precis så att jag studsar av glädje när termometern visar -23 heller. Jag vill ha vår NU. Jag vill att vädret ska vara lika härligt som det har sett ut att vara när man har tittat ut genom fönstret dom sista veckorna. Strålande sol och runt 8-10 grader. Inte 28 eller 23. Jag längtar efter lite frilufsliv. Nå ja.

Gårdagsens BVC besök gick bra. Vi pratade en hel del om olycksfall och sånt som faktiskt skrämmer en, sånt som kan hända under ett obevakat ögonblick. Man vet aldrig när olyckan är framme.

Vi fick se hur stora saker som dom små faktiskt kan sätta i halsen vilket motsvarar storleken av tre legobitar. Tänk ändå, vad stort. Något av det vanligaste barn får i halsen är möbeltassar, kylskåpsmagneter och påsklämmor. När det gäller förgiftning så är diskmaskinen, skåpet under diskbänken, städskåp och tvättstugan bland dom vanligaste ställena ett barn får i sig något som i värsta fall kan vara dödligt.

Det mesta är egentligen ganska logiskt men det är lätt hänt att man fokuserar på dom "självklara" sakerna när man barnsäkrar sitt hem så det var helt klart en bra 8 månaders träff dom hade ordnat även om man kanske redan visste det mesta. Men nog om det.

Emilio hade vuxit också. Han väger nu 7470g och är 66,5cm lång. Stora killen :) Tyvärr kvartstår problemet med bytet av bilbarnstol men jag hade inte trott något annat heller.

Vidare så fick vi en tandborste med oss hem så igårkväll fick gossen borsta tänderna för första gången med en liten liten klick bamsetandkräm på.

Han verkade gilla tandborsten och blev till och med lite stött när jag ansåg att han hade borstat färdigt och på morgon kom han ålandes direkt jag satt mig på golvet och frågade om vi skulle borsta tänderna. Sötunge!

Men nu frukost. Take care!

Morgonen började med att jag fick jätte ont i magen. Mensvärk gånger flera. Jag visste knappt vart jag skulle ta vägen så P blev tvungen att stanna hemma från jobbet en stund i väntan på att det skulle gå över. Att underhålla Emilio fanns inte på kartan. Efter två alvedon och vila började det tack och lov att släppa och en åtta månaders gruppträff på BVC väntade. Vi liftade med P.

Väl klara där hade mamma och pappa kommit till Luleå så dom plockade upp oss och så åkte vi ut en sväng på Storheden innan vi åkte hem till oss och gjorde lunch.

Nu några timmar senare har dom rullat hemåt, Emilio sover och jag har myst ner mig i soffan en stund. På drygt en timme slutar P för dagen. Skönt! Ikväll blir det mys :)

När graderna visade -25 på morgon förstörde det mina planer. Planer om att promenera in till stan så att Emilio fick sova i vagnen, ge honom lunch på Mat och Prat vid halv 12 och därefter möta upp Sofi som skulle få vara med honom medan jag satte mig hos frissan klockan 12.

Äta och sova hemma skulle innebära att jag inte skulle hinna dit i tid eftersom jag hade blivit tvungen att tajma in en buss, åka, möta upp Sofi, och ta mig till frissan på mindre än 20 minuter. Omöjligt med andra ord. Mitt efterlängtade frisörbesök skulle än en gång bli framflyttat. Skit också!

Men så löste det sig :) P har fått ATK, dvs betald ledig tid halva dagen så han kommer hem och hämtar oss kring 11.45 för att dumpa av mig hos frissan och givetvis vara med Emilio under tiden. Jag fick dock påminna honom att han faktiskt är hans pappa när han sa att jag kunde skriva på en lapp om det var något speciellt som skulle göras haha. Min lilla barnvakt. Det märks att han inte är ensammen med Emilio så ofta. Andra gången närmare bestämt så det är kanske på tiden?

Men nu ska jag kila iväg för morgonens bestyr medan Emilio sover. Ha en bra dag!

Passar på att slänga in några rader i väntan på kvällens Solsidan. Bättre svensk serie får man leta efter.

Det har varit dåligt med bloggandet under helgen då helt enkelt annat har prioriterats. P har varit ledig och det känns som om vi har fått uträttat massor samtidigt som vi efter närmare eftertanke har haft det ganska lugnt och skönt. Ja, en riktig myshelg faktiskt.

För dryga timmen sedan vinkade vi av kvällens middagsgäster. Tacos stod på bordet vilket verkade uppskattat. Emilio har precis svalt sista slurken välling och nannat kudden och än så länge har babymonitorn varit tyst. Jag misstänker att han har somnat.

Men nu börjar det strax. Hörs mer i morgon, Godkväll!

Godmorgon i stugorna. Kylan fortsätter och jag skäms nästan för att säga det men jag och Emilio har knappt vågat oss ut på hela veckan. Stackars barn får inge frisk luft. Om den nu är så frisk?

Emilio brukar ha en tendens att bli väldigt uttråkad av att vara hemma, precis som sin mamma men konstigt nog så har det gått skapligt för oss båda. Idag känns det dock att vi verkligen bara har varit hemma. Vi kanske missar något? När vi beger oss till stan nästa gång så kanske vi inte känner igen oss hehe. Nä skämt och sido så kliar det i fingrarna. Jag vill hitta på något och inte bara sitta här. Omväxling förnöjer. P jobbar dessutom sent- Jippi!

Igår gjorde sig min städning påmind och formen var inge vidare då jag hade värk och ont i huvudet dagen igenom men peppar, peppar så känns det bättre idag. Jag hoppas det håller i sig.

Vidare så fortsätter Emilio kämpa med att ta sig framåt. Det går när han vill men han verkar samtidigt inte speciellt intresserad av att åla. Han vill gärna hoppa över det steget och istället ta sig upp i krypposition vilket inte går lika bra. Förutom att benen glider isär så skulle jag vilja påstå att han är aningen framtung ;-P

 

 

Men nu ska jag göra mina män sällskap i soffan en stund. Vi får passa på att ha fredagsmys nu på morgonen istället. Ni får ha en bra dag!

 

 

 

Godmorgon! Idag fick vi ingen sovmorgon. Skit också, det hade jag verkligen behövt. Har precis diskat undan frukosten och Emilio härjar omkring i gåstolen. Det verkar vara hans grej så här på morgonen. Han är så söt där han rullar omkring.

Igår var det verkligen full rulle och raka rör. Morgonen började som vanligt med frukost och bus med Emilio. Därefter plockade jag ihop i lägenheten och dammsög vilket Emilio inte är speciellt överförtjust i. Dom första 5 minutrarna gick bra innan han var igång. Han fick hänga med under armen en stund men jag behöver knappast påpeka att det är tungt. Efter en stund fick han sitta i sängen och titta på och han följde noga munstycket fram och tillbaka över golvet. Det verkade gå bra.

Plötsligt välter jag en ljuslykta i golvet, krasch= Whhaaa och sprutande tårar. Here we go again.

Jag plockade glasskärvor och fortsatte sedan att dammsuga. Även denna gång med Emilio under armen. Jag insåg att det är jobbigt att städa. Vad är nummret till närmsta städfirma?

Väl färdigdammsuget blev det dags för Emilio att sova en stund och jag passade på att sätta mig på motionscykeln. (Som om jag inte vore nog trött) Därefter blev det en turbo dusch innan Emilio var vaken igen och det blev dags för lunch.

Mätt och belåten fick han ligga på golvet medan jag spolade upp skurvatten och började moppa golven. En kort stund senare hörs ett bestämt whhaaa då han inte alls var särskillt nöjd med situationen och får då sätta sig i gåstolen istället i hopp om att jag ska få skura klart. Han tittade på mig som om jag inte vore klok och inte var jag rolig heller när jag än en gång återgick till mitt.

Jag fortsatte skura, bytte vatten, skurade, bytte vatten och skurade igen. Äntligen var jag så gott som klar. Yes!

Plötsligt hör jag ett allt för välbekant ljud inifrån vardagsrumet och mycket riktigt så möts jag av en nerspydd unge. Lunchens blåbär är numer ett fint mönster över en vit body som jag givetvis ser förstörd om jag inte tvättar upp den omgående. Whhaaa, den här gången är det mammans tur. Som om jag inte hade nog att göra. Skit i städfirman och ge mig en sista minuten istället.

Jag hinner precis ta av honom kläderna och blötlägga dom i handfatet innan det knackar på dörren och mamma/mormor är här. Här luktar det skurmedel säger hon när hon kliver in genom dörren och jag tänker genast- DU SKULLE BARA VETA!

Emilio får nya kläder och jag är övertygad om att dagen har vänt. Jag minns inte sist det var så skönt att sätta sig.

Mamma kommer in och har med sig en porslinform som hon ställer på spisen. Vi sätter oss vid köksbordet och surrar en stund och efter dryga halvtimmen så hörs världens smäll. Formen exploderar och platsfickan till ett recept hon har med sig smälter och vi upptäcker då att plattan är på? Ändå hade hon känt med handen över kalla plattor innan hon ställde dit den. Ett mysterium eller är det våran misstänkta gäst som har varit framme?

Dagen går och vi börjar förbereda middagen. P kommer hem och vi äter och mamma går därefter ut och rastar Rizzo medan jag, P och Emilio av någon anledning hamnar inne i sovrummet, busandes i sängen. KNAK!

Alla tre får stora ögon och P hoppar genast ner för att titta efter vad som hände och upptäcker en ordentlig spricka i sängstommen. Den är inte långt ifrån av. Ursäkta svordomen men va fan! Det måste vila en förbannelse över oss. Minns ni soffan som gick av? Ja, då förstår ni. Den här gången var det den relativt nya sängen. Vad säger man?

Godmorgon vänner! Svinkallt idag med, det ska tydligen vara det hela veckan- suck! Det kunde väl åtminstone ha varit promenadvänligt men icket. Nå ja, jag får väl trampa som en galning här inne istället.

När Emilio går och sover så ska jag passa på att studsa i duschen. Det är första prioritering då det känns som om det har legat långt ner på listan på tok för länge. Ja, jag pratar nu inte om en vecka men ett par dagar i alla fall.

Jag hade behövt hinna damsuga och skura idag också efter gårdagens upptäckt om hur skitigt det är här. Våran poleringsmaskin som ligger på golvet hela dagrna räcker tydligen inte hehe.

Vidare så kommer mamma/mormor och hälsar på idag vilket ska bli kul. Får se vad vi hittar på men inomhus tror jag att vi håller oss i alla fall. Att vara ute i -27 är inte sunt för någon utav oss- brr!

Godmorgon, hur har ni det? Här började vi morgonen med en mindre sovmorgon- skönt!

Igår kom tryggheten med posten (andningslarmet) så ikväll ska det installeras. Nu kan vi äntligen börja sova lugnt om nätterna. Jag märker redan nu att flytten till eget rum gör skillnad för sömnen även om det har blivit en del springade mellan Emilios och vårat sovrum. Tidigare vaknade jag för minsta rörelse eller ljud han gav ifrån sig vilket blev en hel del under en natt. Nu däremot blir jag förvånad när jag vaknar och inser att jag faktiskt har sovit några timmar i sträck utan att vakna. Med andningslarmet på plats kan det bara bli ännu bättre. Men nog om det.

Emilio har fått vara ledsen på morgon. Han satt på golvet när jag skulle göra gröt och gjorde ett misslyckat försök att ta sig ner på mage och dunsade istället ner med näsan i golvet. Whhhhaaaaaa! Fy så ledsen han fick bli. Stackars liten. Därefter hade han svårt att glömma den traumatiska upplevelsen och har klängt fast sig i mig tills för en liten stund sedan då han tyckte att det möjligtvis skulle vara kul att vara i gåstolen en stund.

Humöret har vänt och jag hittade honom precis i hallen, ätandes på min sko. Gounge!

I går kom Sofia på besök vilket var trevligt som vanligt. Tack för titten :)

När P slutade var det inplanerat Alla hjärtans dag mys. Vi skulle lyxa till det dagen till ära. Det gick väl så där. Det köptes hem till att göra en god middag, lite smågodis och Ben och Jerry glass. Det skulle till och med komma att serveras bubbel i glasen. Till middag blev det kött, rå stekt potatis, morötter och palsternacka i ugnen, aioli, sallad och vitlöksbröd. Det låter väl gott? Till saken hör bara att köttet visade sig av någon anledning inte smaka bra så vi fick glatt tuggade i oss av det andra för att bli mätta. Vi hade ju för alla del bubbel i glasen :-P

Efter att Emilio hade badat och lagt sig för kvällen satt vi oss i soffan med var sitt glas och påsen med godis stod givetvis på bordet. Kvällen gick och Johnblund hälsade på. Vi bestämde oss för att förflytta oss till sängen. Det var godis kvar i påsen, glasen var inte tomma och Ben och Jerry glassen står orörd kvar i frysen haha. Det var den lyxen. Bättre lycka nästa år :-P

Men nu ska jag sätta mig och svettas på motionscykeln en stund. Emilio har precis nannat kudden.

Senare på eftermiddagen är det babymassage och sång igen. Frågan är om man ska gå, det är så jäkla kallt ute idag också. Vi brukar alltid promenera dit. Nå ja det ger sig. På återseende!

P har precis begett sig till jobbet, Emilio är inne i sista rycket innan det är dags att sova. Jag hittade honom precis i sitt rum när han rev ut fint sorterade högar av kläder som är för små men som inte har hunnit bli nerpackade ännu. Tack för hjälpen skitunge!

Vidare så blev den mycket älskade skitungen åtta månader igår, ÅTTA månader. Han är snart ingen bebis längre. Den mysiga famntiden är förbi. Nu ska det helst hända något hela tiden och i brist på annat så är förståss saker som att slita i mamma, lugga mamma, äta på mamma, klösa mamma JÄTTE kul. Jag kommer på mig själv att ta omvägar när jag ska passera vissa gånger när han är som värst.

Igår åkte vi in till stan och strosade en stund för att få tiden att gå lite fortare. Strax efter 16 mötte vi upp Sofia som slutade jobbet och vi tog bussen hem till henne. Några timmar senare kom P och hämtade oss för hemfärd. Emilio fick på sig pyjamas, drack välling och gick och lade sig medan jag och P slog oss ner i soffan för Melodifestivalen och förberedde oss för sängen.

Idag har vi än så länge inga planer, det ekar tomt i agendan. Dessutom är det kallt så någon promenad känns inte heller särskillt lockande. Jag kanske skulle passa på att fota lite i Emilios rum och lägga ut dom lovade bilderna nu när det börjar vara klart där inne, bara lite småfix kvar. Nå ja, jag får se.

Nu dags för gossen att sova. På återseende!

Tycker ni inte!? En ny design är på plats. Hoppas ni har en fin kväll!

Jag börjar inlägget med en djup suck. P jobbar, som vanligt. Åtminstone så känns det så. Jag tycker att man precis hinner glädjas åt att ha honom hemma så ska han jobba igen så jag behöver knappast påpeka att det inte blir någon myshelg direkt :( Nå ja, jag har tack och lov min lilla älskling hemma. Frågan är bara vad vi ska hitta på för att tiden ska gå lite fortare...?

Skönt att höra att ni varken tycker att jag är löjlig, nojig eller hönsmamma som vill ha ett andningslarm. Jag kan upplysa er om att det beställdes drygt en timme efter föregående inlägg. Förhoppningsvis så dyker det upp i början av nästa vecka.

Emilio ligger och sover och jag sitter och ser på Nyhetsmorgon där Petra "September" gästar studion. Ett glas bubbelvatten står och sprätter på vardagsrummet. Dags att ta sig en klunk.

Bjuder på några bilder från onsdagens playdate då Terese och Ronja var och hälsade på. Det är som dom säger- Kärlek börjar med bråk.

Kalla mig fånig, nojig, hönsmamma eller vad ni vill men jag har bestämt mig. Jag måste ha ett andningslarm för att kunna sova lugnt om nätterna. Lättast vore helt enkelt att lämna igen den vi köpt och köpa en som har båda funktionerna istället för att ha två separata.

När Emilio har sovit med oss så har jag alltid kunnat lyssna mig till hans andetag och hört om han har rört sig, något som givetvis inte går längre. Bara det att han har varit nära har gjort mig lugn.

Dom här två nätterna som han har sovit i eget rum (tredje i natt) har den ständiga oron om att något ska vara fel funnits där och otrevliga tankar om att jag ska hitta honom livlös på morgonen dyker upp i huvudet. Hemskt men sant.

Ett flertal gånger har jag hittat honom liggandes i sängen med någonting över ansiktet, en nalle eller något annat som givetvis inte låg där vid läggdags. Värst var sist när jag hittade honom liggandes helt stilla på mage med ansiktet nerborrat i kudden. Ja, jag hann faktiskt bli riktigt rädd innan jag hade kastat mig över honom, ruskat om och vändt på honom. Tänk om det händer igen och jag inte upptäcker det i tid. Det är faktiskt inte alla gånger han säger till, som den gången till exempel. Med ett andningslarm skulle jag kunna vara lugn eftersom att jag vet att larmet går igång om något skulle hända.

Jag tittade på kombinerad nanny/andninglarm från början men eftersom det skiljer en hel del i pris så tänkte jag att vi gott skulle klara oss utan. Är det verkligen nödvändigt?

Nu vet jag, det är det! Det är inte värt oron att vara utan. Det kommer finnas tillräckligt med andra saker att ägna den energin till. Jag menar vad kostar en bilbarnstol? Ingen människa som får barn skulle ens drömma om att inte köpa en godkänd bilstol till barnet. Då lägger man hellre lite extra. Så varför inte se andningslarmet som en billig livsförsäkring?!

 

Igår vid lunchen tyckte jag att Emilio bet ihop ovanlig hårt, det var nästan så att skeden hakade fast vid varje tugga.

Efteråt tittade jag och kände efter och mycket riktigt så är gossens första tand påväg. Kanske är det så att den sista tidens missnöje, diverse matvägran och nattliga vakor har haft med det att göra? Att tandsprickningen har legat och lurat. Om inte annat så har det nog varit en kombination med en mindre rolig tillväxtperiod.

Hur gulligt är inte det lilla grynet? Ber om ursäkt för den dåliga kvaliten men det var inte lätt att få en bild ur huvudtaget där inte tungan var ivägen.

Igår kväll flyttades spjälsängen ut från vårat sovrum. Emilio skulle sova i eget rum. Jag ljuger om jag säger att det kändes lätt för det gjorde det inte. Det kändes faktiskt lite ledsamt. Han har trots allt legat så nära så länge. Jag har både kunnat känna och höra honom men nu då...?

Det gick att konstatera att Emilio förmodligen var mer mogen att sova i eget rum än vad mamma var. Tror dock inte att det hade spelat någon roll om vi väntat, någon gång ska ju steget tas. 

Sovrummet kändes plötsligt inte som vårat, det kändes onödigt stort och lampan som var tänd på kvällen stack i ögonen och jag kände inget behov av att prata högt. Jag saknade den där sista titten och den sista ombäddningen som jag alltid gör på kvällarna precis innan jag lägger mig. Jag saknade hans lite smått hetsiga andetag och det söta smackandet. Hur ska jag någonsin kunna lämna bort honom över natten? Allt kändes tomt och den första "barnfria" natten blev inte som jag tänkt mig.

Vid 01.30 vaknade jag upp med ett ryck, det lät konstigt och det blinkade som syrener i sovrummet. Vad händer!? Vilket jäkla oväsen. Det dröjde en stund innan jag förstod att det lite mekaniska ekande ljudet var Emilio som var vaken och grinade. P steg upp och tittade till honom, gav honom tutte och tröstade. Därefter var mina nerver på utsidan och jag hade svårt att somna om. Natten i allmänhet har varit konstig och jag har undermedvetet legat och spänt mig trots att inte Emilio vaknade något mer.

På morgon när klockan hade passerat 06.15 kunde jag inte låta bli att lyssna lite extra, våra enheter kanske hade tappat kontakten? Ingenting hördes (konstigt, pucko!). Jag väntade mig att den skulle visa utslag om att han var vaken men hur mycket jag än stirrade så fick jag vänta till 06.59 då ett första hoooooo hördes. ÄNTLIGEN fick jag krama om min lilla älskling ♥

Gud så fånig man är. Man beter sig som om han har flyttat hemifrån. Men så känns det nästan. Ge mig några nätter till så har jag vant mig vid att våra sovrum nu för tiden egentligen ligger vägg i vägg men samtidigt 15 meter ifrån varandra.

Nu dags för frukost. Take care!

Nu har vi äntligen tagit oss ut ur ännu en djungel och köpt oss en babyvakt. Vi började så stort läsa recensioner i hopp om att få tips om vad man skulle köpa för någon men det dröjde inte länge så insåg jag att som med allting annat så skrivs det både för och nackdelar om alla. Man stöter på någon missnöjd kund som spottar ur sig hur missnöjd han/hon är medan man på en annan sida läser hur jävla bra den är.

Istället började vi fundera på vad vi ville att den skulle ha för funktioner och vad som är dom mest förekommande användningsområdena. Ett krav vi hade var att den skulle vara störningsfri. Grannarnas gråtande barn kan dom gott få behålla.

Slutligen blev det en Philips Avent, dessutom köpt i butik på hemmaplan vilket alltid är ett plus om det skulle bli något fel. Vi blev även lovade att vi får vara testpiloter i en månad, komma på att vi inte vill ha den och ändå få lämna igen den.

Vad betyder då detta? Jo det börjar närma sig utflytt för Emilio. Vi får vårat sovrum tillbaka efter 8 månader och behöver inte smyga längre vilket näst intill ändå är omöjligt mot morgonsidan. Det räcker med minsta oljud så vaknar han.

På tal om det så hade det nog kunnat bli skilsmässa här på Krongyllen igår morse. Emilio vaknade ganska tidigt och jag hade länge och väl försökt få honom att somna om eftersom jag inte alls hade någon lust att stiga upp vilket tillslut lyckades. Yes! Trodde jag..

Två minuter senare så vänder sig P som värsta karatekid bredvid mig. Han kastar sig runt studsandes, flaxandes och bökandes vilket resulterar i att Emilio vaknar igen. Aaaahhh!! (Observera att det var jag som skulle stiga upp)

Just för stunden var P billig och jag kände minst sagt för att strypa honom. Det är inte första gången det händer. Jag insåg dock snabbt att Emilio behöver sin pappa så istället för att ta till drastiska åtgärder snästa jag bara- Grattis du har just vunnit en uppstigning! Jag möts då av en frågande harklande röst som säger eh va, vah, vad säger du? P hade förståss inte fattat någonting-suck! En kort stund senare tog jag Emilio under armen och lämnade sovrummet med bestämda kliv utan ett ljud. Humöret hade dock hunnit gå till sig tills P efter några timmar klev upp men jag kunde inte låta bli att ändå lyfta ett varningens finger :-P

Men nu ska jag gå och titta vad Emilio pysslar med. Han rullade in med gåstolen i sitt rum för en stund sedan. Han verkar ha ganska roligt där inne och testar mer än gärna akustiken för tillfället.

Hej vänner! Hur har ni det, överlevt helgen? Här har vi myssöndag idag. Ja vi har faktiskt låst ytterdörren för kvällen. Ingen slipper varken in eller ut så gör er inte besväret att komma förbi hehe.

Igårkväll kom Sofi och Andreas på middag. Mätta och belåtna fortsatte vi planera sommarens Sverigesemester (det gäller att vara ute i god tid). Efter en hel del utsvävningar, googlande och velande så tror jag att vi faktiskt så gott som lyckades enas och knyta ihop påsen. Vi byter ut den tidigare tänkta bilen mot flyg, bor i en villavagn på en härlig barnvänlig camping med mycket aktiviteter nere i Stockholm. Jag tror det kan komma att bli en kanontrevlig vistelse men den som väntar får se.

Nu ska jag återgå till la familia en stund innan det är dags för Emilio att nanna kudden och därefter slå sig ner i soffan för Solsidan. Ha en fin kväll!

Tycker ni inte?

Har suttit och skapat ett youtubekonto på morgon. Jag tyckte det var dags att bli en sådan där duktig bloggare som lägger upp filmklipp då och då. Kan andra så kan väl jag.

Bjuder på lite bus med Emilio från igårkväll. Samtidigt som han kämpade emot trötta ögon så var han tvungen att spana in pappa bakom filmkameran mellan varven för att sedan åtegå till mig. Enjoy!

Idag känns det lite bättre. Kämparandan är tillbaka, åtminstone för stunden. En hemsk doft från en öppnad chipspåse som ligger på bordet sticker i näsan. Den kan P gott äta upp själv.

I natt har Emilio bara vaknat en gång och överaskade oss till och med med en sovmorgon till 07.15. För en gång skull kände jag mig faktiskt hyffsat pigg när jag steg upp.

Har precis hoppat av motionscykeln efter en svettig runda. Någon måste ha varit dit och lagt på ytterligare motstånd. I slutet slöt jag ögonen och låtsades att jag satt ensammen i en spinningsal med en helt galen instruktör som skrek sig röd i ansiktet för att jag skulle fullfölja tiden ut. Och det gjorde jag- Duktig Sandra!

Men nu är det hög tid att leta sig något att äta. Ska passa på att sätta mig vid tv:n en stund innan Emilio vaknar. Efter lunch blir det ytterligare motion i form av en promenad. Nu jäklar kör vi på nytt, heja!

I flera dagar har jag känt ett enormt sug efter sött. Tänk att bara få mysa ner sig i soffan med alla världens läckerheter. Rent av vräka i sig utan dåligt samvete. Är det för mycket begärt?

Istället trycker jag i mig sallad i massor men hur jag än försöker så smakar det inte som godis.

Jag vet inte i vad för torka jag har hamnat i för lätt går det inte. Jag får näst intill dra ut raderna varje gång jag sitter här. Det känns inte som den mest kreativa och roliga läsningen precis men,men.

Igår återgick P till jobbet efter helgens ledighet och jag och Emilio pysslade å här hemma. Jag cyklade en vända på motionscykeln och satt och fixade med bilder till en fotobok i stort sett hela dagen. (Observera när lillbossen tillät mig) Det visade sig vara mycket mer tidskrävande än vad jag hade räknat med.

På eftermiddagen gick vi ut en sväng och åkte pulka och även denna gång var Emilio lite förundrad om vad den nya gröna saken egentligen var för någonting. 

Väl inne igen var det dags för Emilio att äta och därefter ställde jag mig för att förbereda våran mat och kort därefter kom P in genom dörren.

Vi åt, fixade lite till med bilderna, sysselsatte en trött gosse och fick så småningom sätta oss i soffan för kvällen. Possitionen ändrades ganska fort till vågrätt, ögonlocken blev tunga och därefter minns jag inte så mycket mer. Undra varför?

Tittar precis bort mot gymmet där Emilio ligger (låg) och bökar. Han ligger inte där jag lade honom. Han ligger utanför gymmet halvvägs ut mot köket. Han som tidigare inte har tagit sig annat än runt verkar ha lyckats förflytta sig på ett eller annat sätt. Ja, frågar ni mig så verkar han ha en slags snurrteknik. Alla sätt är bra utom dom dåliga :)

Men nu seglar en allt för välbekant arom förbi. Toaletten nästa. Ni får ha en bra dag!