Jag och Carisma är inne på vår andra vecka med förkylning, jag låter för närvarande som att jag tillhör kråkfolkets släkte och har gjort ett tag nu, i övrigt är det mest hostan som sitter i. Carisma börjar också vara på bättringsvägen, även där lite hosta kvar främst på mornarna innan hon har hunnit komma igång.

Att Emilio har klarat sig så länge är ett under, han man framförallt väntade sig skulle bli sjuk så fort han kom innanför dörrarna på dagis men icket. Däremot så märkte man att det nog var någonting på gång för ett par dagar sedan och igårkväll var vår feberkille och hälsade på men efter att ha fått alvedon i natt så är han mycket piggare på morgon så får se hur dagen artar sig. Utan att säga för mycket så har det varit en ganska "snäll" förkylning och vi har blivit skonade från allt snor, lite nässpray till natten har räckt och Emilios hosta är inte alls farlig vilket är väldigt skönt och långt ifrån vad vi är van vid.

 

Eftersom Emilio inte skulle på dagis på morgon så funderade jag först hur jag skulle göra med Carisma men jag hann inte fundera speciellt länge så ringde dom från dagis och sa att dom erfarade magsjuka på avdelningen så då var det liksom slutfunderat så NÄE... inget dagis idag.. Jag hoppas verkligen inte eländet ska börja redan.

 

Vidare så var det en omtumlande dag igår. Informationsmötet på Ps jobb bekräftade allas misstankar. Premium(avdelningen där P jobbar) läggs ner. Jag tror inte att man kan vara tillräckligt förberedd på att förlora jobbet så vi befann oss nog båda två i något slags chocktillstånd. Vi sitter väl inte i det ultimata läget precis men det finns inte mycket man kan göra utan man får gå in med inställningen att det löser sig och hoppas på det bästa och tacka gudarna för avgångsvederlag.