På morgon inledde vi 6:e dagen med feber men den var inte jätte hög så därför bestämdes det att vi skulle avakta med alvedon för att se vart den var på väg. Sagt och gjort så var den dryga två timmar senare inte särskillt förändrad och vi fick på ronden veta att han skulle få inhalera för astman och därefter få åka hem så vida ett prov som skulle tas såg bra ut.

 

Det dröjde inte länge efter att dom hade gått så märkte jag att Emilio plötsligt började bli hängigare igen och han började klaga på att hah hade ont i örat. Kort därefter somnade han och under tiden han sov var en sköterska in och tempade honom igen och mycket riktigt så hade febern stigit på nytt.

 

Läkaren från ronden var tillbaka och tittade honom i öronen men det slutade med en remiss till öron barn på eftermiddagen bara för att vara på den säkra sidan. Hon var lite fundersam över febern som hade stigit igen och det lät inte lika säkert för hemfärd längre och Emilio fick sin välbehövliga alvedon.

 

Han sov en stund till och var därefter piggare igen, satt upp och babblade på för första gången på flera dagar och det blev dags att gå över till öron. Emilio var inte riktigt sugen på några nya undersökningar men det gick med lite bus och tjorv ganska bra tillslut och det visade ingen öroninflammation eller liknande.

 

Väl tillbaka på avdelningen så hade P och Carisma anlänt och vi blev trots allt utskrivna då provet såg bra ut för att i värsta fall få komma tillbaka och det var en glad Emilio som trampade på sig sig skorna. Mamman tyckte också att det kändes väldigt skönt.

 

Vi hann inte mer än ner på glasgatan så blev Emilio trött och ville bli buren och vi stannade till på apoteket innan vi traskade vidare ut till bilen. 

 

Väl hemma blev det mat vi hade köpt med oss på vägen men Emilio ville hellre ha yoghurt vilket han fick men det blev inte många skedar ätet, något som dessvärre inte har blivit bättre. Därefter kom barnens farfar förbi en snabbis för att säga hej och Emilio blev verkligen jätte glad och han visade både plåster och surrade på tills allting bara tvärvände och han ville sitta i famnen, ögonen blev blanka och han sa att han frös och knottrorna på kroppen gjorde entre och han intog soffan med sin ny vän och följeslagare som han fick efter att ha satt kanylen i handen. Såg man på klockan så var det ungefär 4 timmar sedan han hade fått alvedon.

 

 

Febern fick mig att tänka på en termometer som barnens farmor köpte med sig när hon var på stan dagen Emilio blev sjuk. En väldigt smart mackapär egentligen som man utan minsta hudkontakt kan kolla febern. Man lyser bara med en lampa över pannan men tyvärr har vi inte riktigt upplevt den helt pålitlig under den lilla tid vi har hunnit använda den då vi tycker att den har haft en tendens att diffa med lite väl mycket från den ena "tagningen" till den andra vilket gjorde att vi bestämde oss för att byta den till en beprövad örontermometer istället. Sagt och gjort så ville jag få det bortgjort och satte mig i bilen för att åka på apoteket.

 

Väl hemma igen så fick Emilio turboduscha med sitt medgivande men blev lite ledsen innan han var torr och det var en ordentligt hängig kille som låg på skötbordet. För att testa hur termometern funkade tryckte jag först in den i mitt egna öra och upptäckte till min förvåning att jag själv också hade feber..? Kanske inte så konstigt att personalen på sjukan tyckte jag såg trött och sliten ut. Jag har visserligen känt att jag inte har varit i någon vidare form men min fokus har varit på annat. Emilio tempade till 39 och fick efter alvedon, inhalering och lite vatten då välling inte var ett alternativ nanna kudden och sover nu för natten.

 

 

 

 

Vi blev kvar en natt till med dropp. Allt eftersom eftermiddagen gick så började vi inse att det inte skulle bli någon permission och mycket riktigt så ville dom gärna ha kvar oss då han fortfarande inte fått i sig något, bortsett från några skedar yoghurt och febern håller i sig. Nu sover han för natten och jag kikar på tv.

 

Håll tummarna för att morgondagen är vändningen!

 

 

 

Sjukstugan fortsätter och natten har väl varit lite sisådär. Emilio har vaknat en del och Carisma har också varit väldigt orolig och på morgon möttes vi av en sjukling till :( Så fort det började ljusna så förstod jag att hon hade feber då kinderna var ordentligt rosiga och morgonen har varit väldigt jobbig för henne då hon bara har skrikit så fort hon har behövt röra på sig. Älskade småtroll!

 

 

 

 

 

 

 

Emilios form dippade precis som jag misstänkte, inte bara lite utan rejält och han är riktigt dålig med en feber som håller i sig. Han har varit jätte hängig och ögonen har trillat igen titt som tätt men har inte riktigt kommit till ro förän eftermiddagens alvedon då han äntligen fick somna ordentligt en stund. Förhoppningarna om att han skulle vara lite piggare la vi genast åt sidan när han vaknade och började må dåligt igen :( Ibland är det tur att man har tvättstugan bokad. Väl tillbaka på soffan sover han nu igen då det inte finns en tillstymmelse till energi. Kanske inte så konstigt heller med tanke på att han inte har någonting i magen. Den lilla vällingslurken han fick i sig på morgon spolades ju precis ner i toaletten och det enda vi har fått i honom sedan dess är små klunkar vatten mellan varven :(

 

 

 

 

 

 

 

Det var en hängig dag igår och Emilio låg utslagen i soffan och mådde inte alls bra. Som vanligt när han är sjuk så fick han knappt i sig någonting på hela dagen och vid ett försök till att få i sig lite frukt kräktes han (vilket han nu har gjort sista gångerna han har haft hög feber) över köksbordet för att sedan avsluta det inne på toaletten och han var därefter tillbaka på soffan igen, ynkade sig och gnällde. Efter alvedon på eftermiddagen fick han en gnutta energi som visserligen inte höll i sig särskillt länge men han hann under tiden få i sig några klunkar välling och sätta fötterna på golvet en vända innan han dippade och var tillbaka i soffan åter igen.

 

P som tajmade in det hela med att först sitta i möte hela dagen och därefter ha teamträff bestämde sig efter en fjärde placering i en pingisturnering att komma hem för att hjälpa till vid nattningen och tack och lov för det då Emilio som pricken över i:et bestämde sig för att avrunda kvällen med att först börja stortjuta för att sekunden senare börja kräkas... (trumvirvel).... i soffan!! Som tur var hade han en filt över sig som jag hann dra till så den fångade upp det mesta men divandynan var ändå i behov av en uppskrubbning och det var toaletten och Emilio också innan det var färdigt och han frös och skakade nå fruktansvärt under tiden jag duschade honom. Stackarn! Med slemmet borta så kunde han därefter få i sig lite välling innan han fick lägga sig i sängen som han hade längtat så mycket efter och slocknade på två sekunder.

 

Under kvällen vaknade han och var lite ledsen men somnade ganska snabbt om igen och under natten har han varit lite orolig och jag fick efter lite övertalning ge honom alvdeon kring 02.00 då det förmodligen hade gått att steka ett ägg på honom. När han sedan somnade om så har han sovit tills på morgon och var betydligt svalare igen. Inte febrfri men kring 38 vilket i Emilios fall är rena barnleken. Jag tycker dock att han börjar kännas tröttare och hängigare igen så vi får väl se hur det artar sig. Håll tummarna att han bara är matt.

 

 

 

 

 

Natten har gått bra bortsett ifrån två uppvak och det "vanliga" tjorvet. Inget som har att göra med att tutten är borta med andra ord så han är så duktig.

 

Till något tråkigare så har jag upplevt honom blank i ögonen, trött och hängig sedan på morgon. På det har han även varit lite ynklig och "ojjig" vilket aldrig är ett gott tecken och mycket riktigt så välkommnar vi nu knottror på kroppen och en stekhet Emilio och allt vad det för med sig :( 3 dagar på dagis och han är sjuk IGEN- jag ger upp!  

 

 

 

 

Efter att Emilio hade sett en kompis säga hej då till sina tuttar så ville han göra precis samma sak, helst GENAST och det blev hemskt mycket tjat, hoppande och studsande innan vi fick skrivet en liten notis på ett kuvert som vi stoppade tutten i för att sedan gå till postlådan och skicka till tomten.

 

Jag var till en början lite tveksam till det hela då han så fort han får chansen är ganska tuttig och för att han tjorvar nog som det är på natten för tillfället men eftersom han var så exalterad över det hela kändes det dumt att neka honom efter att noga ha förklara vad det innebar och han var med på noterna.

 

Ikväll när han hade borstat tänderna kom han som vanligt inspringandes i köket för att hämta både sin egen och Carismas tutte och jag fick påminna honom att han hade skickat den till tomten och att den nu var borta. Då pekade han genast mot skåpet där vi brukar ha nya tuttar liggandes men där fick han till sin lilla förvåning se att det var tomt. Hur ska nu detta gå tänkte jag men efter att ha pratat om hur duktig han hade varit och vad glad tomten skulle bli så gick vi och satte oss och mös i soffan utan problem och han hann berätta att tutten var borta och att han hade skickat den till tomten si så där 25 gånger innan han lade sig för kvällen och somnade gjorde han utan problem. Jag blev nästan lite rörd över hur duktig han var :) Får hoppas natten och dom närmsta dagarna går lika bra.

 

 

 

 

 

 

På morgon när det var dags att bege sig till dagis hängde regnet i luften och mycket riktigt så hann det komma en skur innan vi var hemma igen och nu smattrar det ordentligt på fönsterbläcken. Är det någon som vet vart solen tog vägen? Nä jag ska inte klaga, åtminstone inte idag. Vi har ju faktiskt haft kanonväder jätte länge och regnet ger den kvarvarande snön som gärna får försvinna en skjuts :)

 

Det har varit några trötta veckor här på Krongyllen. Emilio tjorvar så mycket på nätterna så att frustrationen osar. Det började med att han en natt drömde en mardröm och var ordentligt uppskakad efteråt och var både ledsen och rädd vilket han givetvis måste få vara men därefter så finns det ingen ordning i ledet utan har blivit till en ful ovana. Så fort han vaknar till så ropar och tokskriker han. Ibland låtsas han till och med sova när man kommer in till honom bara för att han vet att man efter sisådär hundrafemtioelva vändor inte direkt är på något solskenshumör men fortsätter sedan ändå att ropa och vägrar ge sig så det blir minst sagt långa nätter mellan varven. Nu har jag dock tagit till drastiska åtgärder och satt ner foten på mitt eget vis och går inte in till honom mer än 2-3 gånger eftersom det uppenbarligen inte spelar någon roll utan snarare gör det "roligare" och har istället börjat morra ( nä Emilio nu får du sluta svamla, natti, natti, nu får du sova) åt honom utifrån vardagssrummet vilket faktiskt har visat sig vara det mest effektiva sättet hittils. I två nätter har han till och med sovit hela natten utan tjorv HALLELUJAH! men inatt var det tillbaka igen och han gav inte med sig förän efter lite drygt två timmar senare. Dess för innan hade Carisma stått för underhållningen så det var med blytunga ögonlock jag rullade ur sängen på morgon. Nedrans ungar!! Som om det inte vore nog så har vovven i Emilios rum kommit tillbaka... Ni kanske minns då han var sjuk och hade jätte hög feber och vi trodde att han feberyrade.. Tydligen så finns den även när han är frisk... Suck! Om jag ändå hade kunnat morra till den också....

 

Men nu dags för lite lunch. Lax till mamma och kyckling till Carisma :)

 

 

 

 

 

- Så mysigt vi har haft det. Ledighet, sol, utebus, premiärgrillning, påskägg, påskkärringar? och mycket mer. Bättre får man leta efter men nu är det dags att sätta punkt på det kapitlet men jag tror påskriset får hänga med en vecka till ;)

 

Helgen har varit minst lika mysig som påsken med mycket sol och utelek, en stadstur, hockeykväll och sist men inte minst häng med några vänner där vi mammor knöt ihop säcken med att gå ut och äta medan karlar och barn fick stanna hemma :) Stort!

 

Solig måndag idag och en promenad med Tessi och barnen står på schemat. Något säger mig att det kommer kännas i benen ikväll då kilometrarna lär ticka på ganska bra.

 

Sist men inte minst till fröken fräkens senaste projekt. Det behöver nödvändigtvis inte ta särskillt lång tid efter uppstigning. På morgon kom jag på henne på bar gärning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Igår hände något som fick en att växa några centimeter. Carisma bajsade i pottan!!!!! Man kan ju inte annat än att bli stolt, speciellt när hon har en storebror som snart är tre och totalvägrar att ens sitta på både potta och toalett och gärna hade gått i samma blöja hela dagen om han själv hade fått bestämma. Heja på lillasyster gick däremot bra ;-P

 

För er känsliga- låt bli att titta! För er andra så kommer här det stolta ögonblicket.

 

 

 

Det kom att bli en riktigt bra måndag ändå. Bakutmaningen kom igång och statistiken sköt i höjden på sockerchock vilket verkligen var jätte kul att se :) Fortsätt gärna att rösta fram tills på fredag.

 

Vidare så fick P atk halva dagen och vi tog oss ut i fin vädret :) Vi bestämde oss för att åka till Ormberget och åka lite bob vilket vi avslutade med god mat och mys i soffan på kvällen.

 

Idag fortsätter solen att skina och allting känns så mycket lättare. Om det ändå alltid kunde vara så här :)

 

 

 

 

 

 

Nu verkar det funka. Det var väl kanske inte riktigt som jag hade tänkt mig men det må så vara. Tårtan är bakad och en sprillans ny glassmaskin vore inte fy skam om man nu hade sådan tur att man vann  sockerchock.nu

 

 

 

 

 

Jag vet att jag skrev att bakutmaningen skulle börja klockan 12.00 vilket den skulle ha gjort. Dom olika bidragen kom ut för en stund sedan, huller om buller, vissa bidrag var det bild på flera gånger och det var allmänt rörigt och man förstod inte riktigt vad man skulle göra. Sedan försvann allting igen..? Det verkar strula så får se om det ordnar till sig snart men lite skeptisk börjar jag allt bli...

 

 

 

 

 

Känns det inte som att det blir måndag betydligt oftare än fredag? Skulle jag inte veta bättre så hade jag varit så gott som övertygad. Måndag är verkligen den dag som får mig att dra den där djupa sucken och känna att helgen är så där hemskt långt borta. Men,men bara att gilla läget. Idag drar ju den stora bakutmaningen igång klockan 12.00. Ni glömmer väl inte att rösta :) Klicka in er på Sockerchock

 

Morgonen började strax efter 06 och nu har vi för en stund sedan avklarat dagens välling och pappa P är tillbaka på jobbet i vanlig ordning. I lördags jobbade han också och jag och barnen sysselsatte oss med att åka till deras mormor och morfar och hälsade på. Emilio tyckte det var jätte roligt att först få åka och lämna pappa på jobbet på morgonen för att sedan fortsätta ut på E4an och såg verkligen fram emot att få träffa mormor och morfar. Carisma visade sig också vara på ett strålande humör och dagen kom att bli hellyckad :)

 

Vi busade, åt lunch, Emilio hann åka lite skoter med morfar och Carisma fick sova till skotrarnas väsande nere på isen. Därefter blev det ytterligare lite bus och dagen avslutades med lite tacomiddag innan det var dags att packa in sig i bilen och åka hemåt igen. Väl hemma så tog det inte mer än en halv timme så hade Carisma och Emilio varit i luven på varandra mer än på hela dagen och det var som "vanligt" igen. Om ändå mormor och morfar kunde bo lite närmre.....

 

 

 

 

 

 

 

Ska snart fortsätta pyssla med en tårta som står i kylen och väntar. En tårta jag faktiskt har tänkt vara med i en liten tävling med, mest för skoj skull. Skulle bli väldigt glad om ni hade en minut över och ger den era röster men det är inte dags förän på måndag. Det kommer finnas en direktlänk på sockerchock.nu. Men nog om det.

 

Fredag idag och solen skiner. Våra barns humör skiner inte fullt lika mycket, åtminstone inte Carismas då hon bestämde sig för att göra en ovanligt tidig morgon och kort därefter kom Emilio också upptraskandes av att förmodligen ha vaknat av sin lillasysters ljuva whhhaaaa! Hur vida det passar med allting som ska göras är en helt annan femma.

 

Men nu dags att sätta punkt. Bjuder på en mycket passande bild på självaste surmajan för tillfället. Då vet ni vad vi gör här på Krongyllen. Hoppas ni får en fin fredag!

 

 

 

 

 

 

God eftermiddag! Här är Emilio piggare igen och med mig och Carisma är det också bra. Det jag kände i halsen är i princip borta och Carisma har bara varit lite tröttare ett par dagar. P däremot har legat med feber hela helgen och nu har det även slagit ut hans mage, precis som det gjorde för Emilio så det verkar vara något som "tillhör" sjukan. Förhoppningsvis stannar det där och hoppar över oss tjejer.

 

Dom ringde från dagis för en stund sedan och sa att magsjukan härjade vilket vi INTE är det minsta intresserad av att beblanda oss i så Emilio får nog stanna hemma hela veckan. Jag börjar vara så oerhört trött på alla dessa epedemier nu, vare sig det gäller magsjuka eller någonting annat. Det tar ju aldrig slut, precis som om vi vore dömda till alla världens bacieller. Nå ja... Dags att rulla in systeryster från altanen

 

 

 

 

Godkväll ute i stugorna. Hur har ni det ikväll? Här har jag precis nattat barnen och landat i soffan för kvällen- skönt! Emilios mage är tillbaka, äntligen! Däremot så fick han en förkylning på sin förkylning så han snorar och hostar mer igen och direkt han rör på sig lite mer, framför allt ute får han riktiga hostattacker :( Jag undrar just vart remissen till barn i Sunderbyn som skulle ha kommit i slutet av förra året har tagit vägen. Det kanske börjar vara dags att efterlysa den..? 

 

Vidare så började P känna sig dålig igår och idag har han varit liggandes i soffan med feber och ligger med näsan under täcket ännu. Carisma har också börjat snora litegran och jag, ja, jag känner lite i halsen så vi får väl se hur det utvecklar sig. Carisma måste jag däremot säga har klarat sig riktigt bra genom alla sjuksvängar men jag hoppas förståss att hon klarar sig från att bli så sjuk den här gången också. Tänk om vi bara kunde få vakna upp friska som nötkärnor hela bunten i morgon, det hade varit något.

 

Men nu åter till soffan som jag inte trodde att jag skulle få sitta så mycket i ikväll. Har pysslat på med en tårta under dagen och är peppar, peppar "redan" färdig. För en gång skull slipper jag nattarbete :) Tänka sig, allt som behövdes var att börja lite tidigare ;-P

 

 

 

 

Vi landade på 4 härliga blöjor och en dusch igår. Tre stycken redan innan klockan hade blivit 10.00 vilket fick mig att börja tvivla på min inställning om att det inte var magsjuka men det lugnade sig trots allt därefter, tack och lov! På morgon var han också dålig i magen men det är också den enda blöjan vi blivit serverade idag så ja, jag vet inte men det ser ju ut att vända :) Nu ska vi bara hålla tummarna ett litet tag till innan vi andas ut. Bättre att ta det säkra före det osäkra.

 

 

 

 

 

Så kom den där måndagen igen, den här gången också. Jag förstår inte vart helgerna tar vägen?

 

Emilio har bortsett ifrån lite snor och hosta varit relativt pigg i helgen. Däremot så var han dålig i magen under gårdagen och på morgon fortsätter det i samma spår då har han hunnit med två lass redan, det första inte till att leka med. Jag vet inte om jag tror att det är magsjuka ( jag hoppas då för allt i världen) men jag tycker att gårdagens visserligen dåliga blöjor men antalet tre inte talar för det. Borde det inte vara fler tänker jag? Nå ja, vi får väl se hur dagen artar sig och om det nu mot förmodan skulle vara magsjuka så hoppas jag det stannar där det är och inte drabbar någon utav oss andra och framför allt slipper kräk. NÄ FY, ni minns säkert min fasa. Jag går in med den inställningen att det är något annat som har fått hans mage ur balans.