Det har varit långa dagar och evighetsveckor! Ja, verkligen ingen rolig historia. Konstant ont och hemskheter under nätterna. Känslor som sitter kvar. Men vet ni vad? Fast än jag inte kan säga att allting är toppen och som vanligt igen så går det med stora steg i rätt riktning. Jag vågar inte hoppas för mycket men slutet i tunneln är inte längre svart. Det känns positvit. Det känns som om jag gjort något modigt och att resultatet blev en överaskning, en överaskning av den bästa sorten :) Jag växer litegrann emellan åt, viktiga centimetrar. Sånt gillar vi!

Den här gången tror jag faktiskt på vad jag skriver till skillnad från tidigare.

Jag hoppas att allting är bra med er. Jag hade förväntat mig att ni skulle ha gett upp hoppet om att få se någon uppdatering här. Men inte det. Trots att statistiken har sjunkit en del de sista veckorna vilket är helt förståeligt så har mina trogna läsare hållt hoppet uppe och kikat in med förhoppning om att mötas av ett nytt inlägg. Men så har tyvärr inte fallet varit. Men det är dags att ändra på det nu. Göra sig ett försök att ta sig tillbaka, inte bara i det vardagliga livet utan också här på bloggen :)

Sist men inte minst vill jag passa på att säga att jag är tacksam för visad omtanke. Det är sådanna här gånger, då allt ser mörkt ut, man upptäcker dom fina själar som faktiskt bryr sig. Det skapar leenden som man inte trodde fanns under tunga tider.  

Vidare hoppas jag att ni har haft en underbar jul med familj, släkt och vänner. Det har i alla fall jag :) Men nu styr vi vår kosa mot nyåresafton istället. Det nya året 2010 är snart här.

På återseende mina vänner :) Kram