Hemma
På morgon inledde vi 6:e dagen med feber men den var inte jätte hög så därför bestämdes det att vi skulle avakta med alvedon för att se vart den var på väg. Sagt och gjort så var den dryga två timmar senare inte särskillt förändrad och vi fick på ronden veta att han skulle få inhalera för astman och därefter få åka hem så vida ett prov som skulle tas såg bra ut.
Det dröjde inte länge efter att dom hade gått så märkte jag att Emilio plötsligt började bli hängigare igen och han började klaga på att hah hade ont i örat. Kort därefter somnade han och under tiden han sov var en sköterska in och tempade honom igen och mycket riktigt så hade febern stigit på nytt.
Läkaren från ronden var tillbaka och tittade honom i öronen men det slutade med en remiss till öron barn på eftermiddagen bara för att vara på den säkra sidan. Hon var lite fundersam över febern som hade stigit igen och det lät inte lika säkert för hemfärd längre och Emilio fick sin välbehövliga alvedon.
Han sov en stund till och var därefter piggare igen, satt upp och babblade på för första gången på flera dagar och det blev dags att gå över till öron. Emilio var inte riktigt sugen på några nya undersökningar men det gick med lite bus och tjorv ganska bra tillslut och det visade ingen öroninflammation eller liknande.
Väl tillbaka på avdelningen så hade P och Carisma anlänt och vi blev trots allt utskrivna då provet såg bra ut för att i värsta fall få komma tillbaka och det var en glad Emilio som trampade på sig sig skorna. Mamman tyckte också att det kändes väldigt skönt.
Vi hann inte mer än ner på glasgatan så blev Emilio trött och ville bli buren och vi stannade till på apoteket innan vi traskade vidare ut till bilen.
Väl hemma blev det mat vi hade köpt med oss på vägen men Emilio ville hellre ha yoghurt vilket han fick men det blev inte många skedar ätet, något som dessvärre inte har blivit bättre. Därefter kom barnens farfar förbi en snabbis för att säga hej och Emilio blev verkligen jätte glad och han visade både plåster och surrade på tills allting bara tvärvände och han ville sitta i famnen, ögonen blev blanka och han sa att han frös och knottrorna på kroppen gjorde entre och han intog soffan med sin ny vän och följeslagare som han fick efter att ha satt kanylen i handen. Såg man på klockan så var det ungefär 4 timmar sedan han hade fått alvedon.
Febern fick mig att tänka på en termometer som barnens farmor köpte med sig när hon var på stan dagen Emilio blev sjuk. En väldigt smart mackapär egentligen som man utan minsta hudkontakt kan kolla febern. Man lyser bara med en lampa över pannan men tyvärr har vi inte riktigt upplevt den helt pålitlig under den lilla tid vi har hunnit använda den då vi tycker att den har haft en tendens att diffa med lite väl mycket från den ena "tagningen" till den andra vilket gjorde att vi bestämde oss för att byta den till en beprövad örontermometer istället. Sagt och gjort så ville jag få det bortgjort och satte mig i bilen för att åka på apoteket.
Väl hemma igen så fick Emilio turboduscha med sitt medgivande men blev lite ledsen innan han var torr och det var en ordentligt hängig kille som låg på skötbordet. För att testa hur termometern funkade tryckte jag först in den i mitt egna öra och upptäckte till min förvåning att jag själv också hade feber..? Kanske inte så konstigt att personalen på sjukan tyckte jag såg trött och sliten ut. Jag har visserligen känt att jag inte har varit i någon vidare form men min fokus har varit på annat. Emilio tempade till 39 och fick efter alvedon, inhalering och lite vatten då välling inte var ett alternativ nanna kudden och sover nu för natten.
Snälla, låt honom slippa feber i morgon!
En natt till
Vi blev kvar en natt till med dropp. Allt eftersom eftermiddagen gick så började vi inse att det inte skulle bli någon permission och mycket riktigt så ville dom gärna ha kvar oss då han fortfarande inte fått i sig något, bortsett från några skedar yoghurt och febern håller i sig. Nu sover han för natten och jag kikar på tv.
Håll tummarna för att morgondagen är vändningen!
Inlagd på barn
Våran lilla älskling blir inte bättre och igår blev han åter sämre igen mot eftermiddagen och orkade tillslut inte hålla upp ögonen och sov non stop och det gjorde ont att se honom så dålig. Vi ringde in för rådfrågning och dom tyckte att vi skulle komma in och efter några timmar halvsovandes på akuten så blev "vi" inlagda på barn i sunderbyn för observation och dropp. Kanylen var fruktansvärd att få dit och emilio var helt hysterisk, rädd och utmattad av den otäcka erfarenheten av att först och främst bli stucken mitt i natten gång på gång då dom inte hittade kärl och sedan dessutom bli fasthållen. Jag ville bara lyfta upp honom i famnen, krama om honom och ta honom därifrån. Hans skrik var hjärtskärande. Efteråt slocknade han på två sekunder och har sovit helt utslagen hela natten först med ett femtimmars dropp som tickade på ganska snabbt för att sedan byta påse till ett långsammare.
På morgon var han trots det och andra intravenösa medikament fortfarande febrig och hängig och gnällde att han hade ont i magen. Han fick alvedon och i samma veva ett lavemang för att få fart på magen då dom misstänkte att han var förstoppad eftersom han har legat så mycket och inte hade bajsat på några dagar i förhoppning om att det också var en bidragande bov i dramat. Sagt och gjort så tog det inte länge innan resultatet hade anlänt vilket verkar ha gjort susen för det onda i magen men febern kvarstår och han totalvägrar att äta och dricka :( saft, juice, mat, glass, smörgås, ja, det spelar ingen roll vad dom försöker med. Vatten i små klunkar funkar men dom tycker inte riktigt att det räcker eftersom det inte ger särskilt mycket energi, precis det han behöver. I skrivande stund sover han åter igen.
Läkaren var precis in och det var inge snack om att han är i någon form för utskrivning. Däremot får vi permission till i morgon om vi vill eftersom att dom nu vet att han är upptankad. Vi har väl inte riktigt bestämt oss men det är klart att man helst hade sovit i sin egen säng. Samtidigt så är det ju inte med en piggare gosse vi åker hem med vilket vi förstås hade hoppats på. Frågan är om det är värt att prova åka hem och se hur det går. Är han inte bättre i morgon så antar jag att dom vill ha tillbaka oss men förhoppningsvis så slipper vi det. Det kan ju om inte annat vara skönt att komma hem en stund men nu måste detta vända. Tycker så himla synd om honom
Ett blödande mammahjärta
Sjukstugan fortsätter och natten har väl varit lite sisådär. Emilio har vaknat en del och Carisma har också varit väldigt orolig och på morgon möttes vi av en sjukling till :( Så fort det började ljusna så förstod jag att hon hade feber då kinderna var ordentligt rosiga och morgonen har varit väldigt jobbig för henne då hon bara har skrikit så fort hon har behövt röra på sig. Älskade småtroll!
Lillhjärtat
Emilios form dippade precis som jag misstänkte, inte bara lite utan rejält och han är riktigt dålig med en feber som håller i sig. Han har varit jätte hängig och ögonen har trillat igen titt som tätt men har inte riktigt kommit till ro förän eftermiddagens alvedon då han äntligen fick somna ordentligt en stund. Förhoppningarna om att han skulle vara lite piggare la vi genast åt sidan när han vaknade och började må dåligt igen :( Ibland är det tur att man har tvättstugan bokad. Väl tillbaka på soffan sover han nu igen då det inte finns en tillstymmelse till energi. Kanske inte så konstigt heller med tanke på att han inte har någonting i magen. Den lilla vällingslurken han fick i sig på morgon spolades ju precis ner i toaletten och det enda vi har fått i honom sedan dess är små klunkar vatten mellan varven :(
Hängigt på valör
Det var en hängig dag igår och Emilio låg utslagen i soffan och mådde inte alls bra. Som vanligt när han är sjuk så fick han knappt i sig någonting på hela dagen och vid ett försök till att få i sig lite frukt kräktes han (vilket han nu har gjort sista gångerna han har haft hög feber) över köksbordet för att sedan avsluta det inne på toaletten och han var därefter tillbaka på soffan igen, ynkade sig och gnällde. Efter alvedon på eftermiddagen fick han en gnutta energi som visserligen inte höll i sig särskillt länge men han hann under tiden få i sig några klunkar välling och sätta fötterna på golvet en vända innan han dippade och var tillbaka i soffan åter igen.
P som tajmade in det hela med att först sitta i möte hela dagen och därefter ha teamträff bestämde sig efter en fjärde placering i en pingisturnering att komma hem för att hjälpa till vid nattningen och tack och lov för det då Emilio som pricken över i:et bestämde sig för att avrunda kvällen med att först börja stortjuta för att sekunden senare börja kräkas... (trumvirvel).... i soffan!! Som tur var hade han en filt över sig som jag hann dra till så den fångade upp det mesta men divandynan var ändå i behov av en uppskrubbning och det var toaletten och Emilio också innan det var färdigt och han frös och skakade nå fruktansvärt under tiden jag duschade honom. Stackarn! Med slemmet borta så kunde han därefter få i sig lite välling innan han fick lägga sig i sängen som han hade längtat så mycket efter och slocknade på två sekunder.
Under kvällen vaknade han och var lite ledsen men somnade ganska snabbt om igen och under natten har han varit lite orolig och jag fick efter lite övertalning ge honom alvdeon kring 02.00 då det förmodligen hade gått att steka ett ägg på honom. När han sedan somnade om så har han sovit tills på morgon och var betydligt svalare igen. Inte febrfri men kring 38 vilket i Emilios fall är rena barnleken. Jag tycker dock att han börjar kännas tröttare och hängigare igen så vi får väl se hur det artar sig. Håll tummarna att han bara är matt.
Hallå feber
Natten har gått bra bortsett ifrån två uppvak och det "vanliga" tjorvet. Inget som har att göra med att tutten är borta med andra ord så han är så duktig.
Till något tråkigare så har jag upplevt honom blank i ögonen, trött och hängig sedan på morgon. På det har han även varit lite ynklig och "ojjig" vilket aldrig är ett gott tecken och mycket riktigt så välkommnar vi nu knottror på kroppen och en stekhet Emilio och allt vad det för med sig :( 3 dagar på dagis och han är sjuk IGEN- jag ger upp!
Hej då tutten!
Efter att Emilio hade sett en kompis säga hej då till sina tuttar så ville han göra precis samma sak, helst GENAST och det blev hemskt mycket tjat, hoppande och studsande innan vi fick skrivet en liten notis på ett kuvert som vi stoppade tutten i för att sedan gå till postlådan och skicka till tomten.
Jag var till en början lite tveksam till det hela då han så fort han får chansen är ganska tuttig och för att han tjorvar nog som det är på natten för tillfället men eftersom han var så exalterad över det hela kändes det dumt att neka honom efter att noga ha förklara vad det innebar och han var med på noterna.
Ikväll när han hade borstat tänderna kom han som vanligt inspringandes i köket för att hämta både sin egen och Carismas tutte och jag fick påminna honom att han hade skickat den till tomten och att den nu var borta. Då pekade han genast mot skåpet där vi brukar ha nya tuttar liggandes men där fick han till sin lilla förvåning se att det var tomt. Hur ska nu detta gå tänkte jag men efter att ha pratat om hur duktig han hade varit och vad glad tomten skulle bli så gick vi och satte oss och mös i soffan utan problem och han hann berätta att tutten var borta och att han hade skickat den till tomten si så där 25 gånger innan han lade sig för kvällen och somnade gjorde han utan problem. Jag blev nästan lite rörd över hur duktig han var :) Får hoppas natten och dom närmsta dagarna går lika bra.
Ruggig onsdag
På morgon när det var dags att bege sig till dagis hängde regnet i luften och mycket riktigt så hann det komma en skur innan vi var hemma igen och nu smattrar det ordentligt på fönsterbläcken. Är det någon som vet vart solen tog vägen? Nä jag ska inte klaga, åtminstone inte idag. Vi har ju faktiskt haft kanonväder jätte länge och regnet ger den kvarvarande snön som gärna får försvinna en skjuts :)
Det har varit några trötta veckor här på Krongyllen. Emilio tjorvar så mycket på nätterna så att frustrationen osar. Det började med att han en natt drömde en mardröm och var ordentligt uppskakad efteråt och var både ledsen och rädd vilket han givetvis måste få vara men därefter så finns det ingen ordning i ledet utan har blivit till en ful ovana. Så fort han vaknar till så ropar och tokskriker han. Ibland låtsas han till och med sova när man kommer in till honom bara för att han vet att man efter sisådär hundrafemtioelva vändor inte direkt är på något solskenshumör men fortsätter sedan ändå att ropa och vägrar ge sig så det blir minst sagt långa nätter mellan varven. Nu har jag dock tagit till drastiska åtgärder och satt ner foten på mitt eget vis och går inte in till honom mer än 2-3 gånger eftersom det uppenbarligen inte spelar någon roll utan snarare gör det "roligare" och har istället börjat morra ( nä Emilio nu får du sluta svamla, natti, natti, nu får du sova) åt honom utifrån vardagssrummet vilket faktiskt har visat sig vara det mest effektiva sättet hittils. I två nätter har han till och med sovit hela natten utan tjorv HALLELUJAH! men inatt var det tillbaka igen och han gav inte med sig förän efter lite drygt två timmar senare. Dess för innan hade Carisma stått för underhållningen så det var med blytunga ögonlock jag rullade ur sängen på morgon. Nedrans ungar!! Som om det inte vore nog så har vovven i Emilios rum kommit tillbaka... Ni kanske minns då han var sjuk och hade jätte hög feber och vi trodde att han feberyrade.. Tydligen så finns den även när han är frisk... Suck! Om jag ändå hade kunnat morra till den också....
Men nu dags för lite lunch. Lax till mamma och kyckling till Carisma :)
Underbara påsk
- Så mysigt vi har haft det. Ledighet, sol, utebus, premiärgrillning, påskägg, påskkärringar? och mycket mer. Bättre får man leta efter men nu är det dags att sätta punkt på det kapitlet men jag tror påskriset får hänga med en vecka till ;)
Helgen har varit minst lika mysig som påsken med mycket sol och utelek, en stadstur, hockeykväll och sist men inte minst häng med några vänner där vi mammor knöt ihop säcken med att gå ut och äta medan karlar och barn fick stanna hemma :) Stort!
Solig måndag idag och en promenad med Tessi och barnen står på schemat. Något säger mig att det kommer kännas i benen ikväll då kilometrarna lär ticka på ganska bra.
Sist men inte minst till fröken fräkens senaste projekt. Det behöver nödvändigtvis inte ta särskillt lång tid efter uppstigning. På morgon kom jag på henne på bar gärning.
