Med tunga steg gick jag hem från jobbet idag, dryga 500 meter hemmifrån hör jag ett ursäkta bakom ryggen och jag vänder mig om. Där fann jag en kvinna i full cykelmundering som ville fråga efter vägbeskrivning. Åh Nej tänkte jag, varför just jag? du skulle lika gärna kunna hamna i Kina med min begåvning av vägbeskrivning men gav det sedan av artighet ett försök. Till saken hör att hon skulle till Råneå, ca 4 mil därifrån. Trodde hon att den 5 gånger 5cm:s kartan hon höll i handen skulle hjälpa? Där stod det Luleå samt Råneå med stora bokstäver och Porsön var utmärkt med små och E4:an slingrade sig upp efter pappersbiten som hon helst inte ville cykla efter i onödan. Undra just hur du har tänkt ta dig dit då, tänkte jag och försökte sedan så gott jag kunde förklara den första etappet. Hon tackade så mycket och cyklade iväg med ett leende på läpparna men hur länge det leendet varade får vi förmodligen aldrig veta.


Sitter och ser på Top Chef och hålet i magen växer sig allt större, kanske inte det mest ideala programmet att titta på men jag kan behöva inspireras och förhoppningsvis få med mig det i köket sen.