Ja, natten har varit hemskt. Har brottats mot värk och elände, suck. Varför kan den bara inte låta mig vara ifred? Det tär verkligen på krafterna, känner mig helt mörbultad :( Nå det är för tillfället bättre i alla fall men byts då istället ut mot tröttheten som blivit bortprioriterad. En trötthet som skiljer sig från allt annat. Jag känner mig inte mänsklig och känslan av att ramla ihop flåsar mig nacken. Jag vill bara lägga mig och blunda, somna och sedan återgå till verkligheten som en ny männsika. Jag håller tummarna för att det går.