På morgon vaknade jag upp redan vid 08.00, att somna om var inte att tala om. Vet egentligen inte om jag var pigg men sova kunde jag ändå inte. Men jag lever! Riktigt bra dessutom :) Livet rullar på och jag känner mig glad och lycklig trots att orden inte riktigt finns där. Ett riktigt jobb hade visserligen suttit fint men det är verkligen inte lätt i dagens läge. Vem vet, jag kanske inte får ett fast jobb förän jag är 40? Låter i och för sig drastiskt men vad vet jag?

Hur har ni det på morgon då, några planer för dagen? Själv ska jag göra mig ett nytt försök att ta mig in till stan. Vädret är detsamma men förhoppningsvis så hindrar det mig inte.

Igår suprisade jag P när han kom hem från jobbet med en lite flådigare tisdagsmiddag. Vitlöksmarinerade hemmagjorda klyftpotatisar, färsk hamburkare, knaperstekt bacon och sallad och på bordet stod givetvis ett tänt ljus. Jag fick ett bra betyg, trots blod svett och tårar. Ja det hade jäklats en hel del. Men ack den som ger sig.

Men nu är det dags att bege sig in mot köket för att göra frukost, magen kurrar. Vi hörs senare. Ha det toppen. Ciao!