Utvädringen visade sig vara tillfällig och lukten kom tillbaka (vad trodde vi egentligen?) Därför evakuerade vi till P´s förlädrar i två nätter vilket har funkat fint. Jag var inställd på jobbiga nätter eftersom tidigare övernattningar med Emilio har inneburit LITE sömn men inte den här gången. Han har varit jätte duktig och sovit riktigt bra, på sin höjd vaknat några gånger vilket han gör hemma också så på den biten finns det ingenting att klaga på. Sen vill jag väl inte påstå att man är pigg och utvilad men you get my point.

I natt har vi sovit hemma igen. Skönt! Jag har sagt det förut och säger det igen- Borta bra men hemma bäst!

Igårkväll när Emilio skulle nattas blev han tvärledsen när vi lade honom i sängen, något som aldrig har hänt förut. Jag tog upp honom och han bara grinade och var näst in till otröstlig. Stackars liten! Efter en lång stund av mys och tröst i famnen somnade han och jag kunde lägga ner honom i sängen och han sov vidare utan problem. Kanske var det magknip som spökade? Sådana gånger önskar man verkligen att han hade haft talets förmåga för att kunna säga vad som var fel. Nå ja.

Idag är det dags för BVC och vaccin. Äntligen får vi göra bort eländet. Håll tummarna att vi inte får en lika dålig gosse som vid förra vaccinationen.

Men nu ska jag återgå till fixandet i Emilios rum, P står på alla fyra och väntar. Haha INTE SÅ, fy på er!!!