Herregud, vart tar tiden vägen?
Dagarna bara swischar förbi och man hinner bara stiga upp så är det dags att lägga sig igen. Inte hinner man med det man har tänkt sig heller. P återgår snart till jobbet :( Vi som har det så mysigt här hemma. Så här hade man velat ha det för alltid. Tankarna om hur det kommer att gå att vara ensammen med småtrollen har börjat snurra. Vissa dagar känns det okej medan jag andra dagar verkligen undrar hur jag ska få allt att fungera?
Carisma har varit en orolig själ dom sista dagarna och har bökat, stökat och gråtit mycket. Hon verkar ha det lite jobbigt i magen. Sovit har hon inte heller gjort särskillt mycket och ögonen har bokstavligen talat gått i kors mellan varven.
Idag har vi utöver dom vanliga hemmabestyren varit iväg en sväng till Toys 'r' us och köpt en julklapp till Emilio. Båda barnen var nerstoppade i en kundvagn och efter att vi betalat och stod vid inslagningsdisken för att slå in hör jag hur en kvinna säger till sin karl att den där vill jag ha i julklapp. Jag vänder mig om lite försiktigt och ser hur hon står och kikar ner och pekar på Carisma. Karln ställer sig bredvis och tittar han också och i samma veva ler kvinnan och våra blickar möts. Jag kunde inte hålla mig och sa att Carisma fanns det desvärre bara en utav och var inte alls någon idé att skriva på önskelistan... Hon är vår alldelens egna julklapp i år. Det är bäst att hålla hårt i vagnen i fortsättningen hehe.
Nu sover Emilio för natten, jag och P har myst ner oss i soffan och den minsta av oss börjar vakna för en kvällsslurk. På återseende!
Kommentarer
Trackback