En meter i rätt riktning
Jag vet inte i vad för torka jag har hamnat i för lätt går det inte. Jag får näst intill dra ut raderna varje gång jag sitter här. Det känns inte som den mest kreativa och roliga läsningen precis men,men.
Igår återgick P till jobbet efter helgens ledighet och jag och Emilio pysslade å här hemma. Jag cyklade en vända på motionscykeln och satt och fixade med bilder till en fotobok i stort sett hela dagen. (Observera när lillbossen tillät mig) Det visade sig vara mycket mer tidskrävande än vad jag hade räknat med.
På eftermiddagen gick vi ut en sväng och åkte pulka och även denna gång var Emilio lite förundrad om vad den nya gröna saken egentligen var för någonting.
Väl inne igen var det dags för Emilio att äta och därefter ställde jag mig för att förbereda våran mat och kort därefter kom P in genom dörren.
Vi åt, fixade lite till med bilderna, sysselsatte en trött gosse och fick så småningom sätta oss i soffan för kvällen. Possitionen ändrades ganska fort till vågrätt, ögonlocken blev tunga och därefter minns jag inte så mycket mer. Undra varför?
Tittar precis bort mot gymmet där Emilio ligger (låg) och bökar. Han ligger inte där jag lade honom. Han ligger utanför gymmet halvvägs ut mot köket. Han som tidigare inte har tagit sig annat än runt verkar ha lyckats förflytta sig på ett eller annat sätt. Ja, frågar ni mig så verkar han ha en slags snurrteknik. Alla sätt är bra utom dom dåliga :)
Men nu seglar en allt för välbekant arom förbi. Toaletten nästa. Ni får ha en bra dag!
Hahaha, det börjar bli fart på lillen ;D
Vi får nog skjuta på vårat sällskapande till nästa vecka. Gissa vem som fick magsjuka igår? Jag trodde att jag hade klarat mig, men icket. Jag har ALDRIG varit så sjuk i hela mitt 23 åriga liv. Jag trodde jag skulle dö. Frisk nu men jag håller mig inne 3 dagar för jag är rädd att smitta folk. Och till nästa vecka är jag då helt garanterat smittfri hehe :)
Åh han har blivit så stor! Herregud, när träffades vi sist? Då var han ju så liten så jag knappt vågade hålla i honom.
Ja tyvärr är det jättesant :( Jag har ju magsjukeskräck och det gjorde sannerligen inte saken bättre. Fy fan. Men nu är det över tack gode gud!
Ja men visst, puckon. Hade jag haft magsjuka hade fan inte Klara befunnit sig på dagis. Inte som 1 åring med outvecklat immunförsvar i alla fall. Man måste ju fan fatta att barnet kommer få det.
Men herregud herregud. När fan var det? Det måste ju ha varit innan snön kom? Det är ju skitlänge sen. Men well, det har ju sina orsaker om vi säger så.. Men nu tycker jag faktiskt att vi MÅSTE ses. Fast jag får väl salmonella eller något annat skit lagom till helgen eller så och dör bara därför. Haha nej, nu ska vi hålla oss friska och alerta i det här huset!
Snart kan du inte alls hålla reda på honom :D