Som rubriken säger så blev resultatet av gårdagens besök på VC en 10 dagars antibiotikakur för Carisma. Min diagnos stämde om än den inte var av det typiska slaget då den är väldigt utspridd. Distriktssköterskan som först tittade på henne skakade direkt på huvudet när jag sa vad jag trodde att det var och pratade på om en massa andra prickar men sa att hon inte kunde säga säkert vad det var men att det nog var virusrelaterat och att det inte går att behandla. NOG!? tänkte jag och låg på henne och sa att vi gärna vill kunna återgå till det "normala" snart och att vi inte har särskilt stor lust att ha eländet fram till midsommar. En kort stund senare gick hon och hämta jourläkaren som bekräftade mina misstankar så fort hon kom in i rummet, två sekunder senare printade hon ner vad hon vägde på en lapp och gick iväg för att skriva ut medicinen. Tack och lov för att jag inte nöjde mig det sköterskans luddiga svar. Ännu mer tacksamt är att medicinen slinker ner utan problem med lite glass som belöning. Långt ifrån dom 40 minuter som det kunde ta när Emilio åt antibiotika.

 

Vi försöker roa oss så gott det går här hemma, varvat med lite mindre roande arbete i tvättstugan då det blir hemskt mycket tvättande när man ska byta kläder, handdukar, sängkläder etc varje dag för att minska smittspridning vilket vi förstås gör allt vi kan för att undvika.

 

Bjuder på en bild på stundens hitta på. Emilio hade så bråttom till jobbet att han inte hann få på sig några kläder. Den prickiga assistenten slängde han med på flaket ;)